Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hvad vilja socialdemokraterna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Socialdemokraterna se sålunda i det nuvarande samhället
tre stora hufvudfel:
1) att en betydlig del af arbetets frukter går öfver till den
herskande och egendomsbesittande klassen i stället för att
tillfalla dem som arbeta;
2) att ständig osäkerhet råder i det ekonomiska lifvet med
deraf följande oro och fruktan för förluster, knapp
ekonomi, hungerlöner, arbetslöshet, svält och undergång;
3) att styrelse, lagstiftning och lagskipning ligga helt och
hållet i händerna just på den klass som måste försvinna
som klass, om ofvannämnda missförhållanden upphäfdes,
och som icke har ett bättre samhällstillstånd att bjuda på
än det nuvarande, der ordspråket »hand i hår och knif i
strupe» samvetsgrant tillämpas på alla områden.
* *
*
Socialdemokraterna anse att hufvudorsaken till alla
samhälleliga missförhållanden ligger deri, att allt hvad menniskan
behöfver använda för att kunna arbeta, föda sig, lefva,
tillhör enskilda personer.
Jorden, skogarne, grufvorna, vattnet, naturens gåfvor till
menniskoslägtet tillhör den egendomsbesittande klassen.
Verkstäder, fabriker, maskiner, samfärdselmedel, varulager o. s. v.
tillhör också enskilda personer. Underklassen, arbetsklassen,
står med två tomma händer och har icke hemortsrätt på
jorden, så vidt dess söner och döttrar icke vilja sälja sin
arbetskraft till de egendomsbesittande.
Socialdemokraterna vilja upphäfva den privata
eganderätten till jord, grufvor, skogar, sjöar, fabriker, verkstäder,
samfärdselmedel o. s. v.
Socialdemokraterna anse, att all sådan egendom som icke
är afsedd till förbrukning (såsom kläder, husgeråd o. d.) bör
vara samhällets, d. v. s. allas gemensamma egendom.
Genom att göra eganderätten gemensam, öppnas också
en möjlighet att reglera oordningen och osäkerheten inom
tillverkningen och på arbetsmarknaden.
Så länge tillverkningen och varuspridningen ligger på
enskilda, sins emellan fullkomligt isolerade händer kan detta
icke låta sig göra.
Det blir då en vild rasande kamp. Alla vilja armbåga
sig fram. Ingen vet hur mycket den andre tillverkat eller
ämnar tillverka. Ingen vet hur mycket varor som behöfvas.
Genom statens öfvertagande af de olika avbetsgrenarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:51:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rahvadvil/0004.html
