Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare vimlade omkring dem, men äfven der införde
slaf-kriget med dess fasor samt den fattigdom som följde
på slafveriets afskaffande, en bättre, kraftigare anda.
I Vestem arbeta qvinnorna strängt och fä ofta släpa
ut sig i tunga hushållssysslor, ehuru de komma från
bildade hem. På landet och mindre städer i Nyå
England har man sedan gammalt en viss motvilja
att hålla tjenare. Fruntimren gifva hellre ut tvätt
och sömnad samt taga hjelp till gröfre sysslor, och
sköta huset sjelfva. Mannen kommer sällan hem midt
på dagen och äfven barnen äta ofta sin medhafda
lunch på skolan, hvilket minskar arbetet för
husmodern.
I allmänhet äro amerikanskorna icke rädda att
taga itu med någonting. Det förefaller ofta, som om
man blott behöfde skrapa bort litet fashionabelt
krimskrams från de finaste damer för att de skola vara
redo till hvilket groft arbete som helst. Vi sågo en
ung flicka, med en förmögenhet af flera hundratusen
dollars, då tjenarinnan hade fridag sjelf damma
mattorna och sopa golfvet i ett gästrum, dit hon följande
dag ville inqvartera en vän. Hon gjorde detta med
den lugnaste min och gaf oss icke ens en förklaring
öfver orsaken, hvarför vi funno henne på knä, med
en sopviska i handen. En tid vistades vi i ett hus,
der tjenarinnan var en mulattska som studerade vid
Oberlin College och icke hade råd att vara ledig
under ferien. Hennes kycklingsstek och ostronsallad tro
vi hade bestått inför en gourmands domstol. I
Wel-lesley College besörjdes all uppassning och dukning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
