- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
128

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon af dem alla. Det värsta är, att detta måste
erkännas äfven om den egenskap, som är förutsättnigen för alla
de andra, nämligen själfva varandet eller existensen.
Tydligt är, att om ett föremål skall kunna vara fult eller
skönt, så måste det existera såsom fult eller skönt, det
måste hafva existens först för att kunna få fulhet eller
skönhet sedan, och om det, som icke är till, säger jag
lika litet, att det är fult, som att det är skönt. Men
själfva denna existens tillkommer intet föremål i världen
på ett fullständigt sätt. Det var redan af Heraklit visadt,
att så är förhållandet. AUt är i rörelse, sade han;
Platon skulle säga, att allt, som vi med våra sinnen komma
åt, är i rörelse eller är stadt i ett beständigt blifvande.
Men att beständigt blifva, det är detsamma som att
beständigt 8träfva att vara utan att någonsin fullständigt
vara, på samma sätt som det att blifva lärd är att
oupphörligen sträfva efter lärdom utan att vara fullständigt
lärd. Den fullärde upphörde i och med detsamma att
blifva lärd, och hos den blifvande skulle blifvandet
upphöra, i samma ögonblick han riktigt vore, hvad han höll
på att bli. Så länge blifvandet fortvarar, är det alltså
någon brist i varandet, hvilket med andra ord vill säga,
att så länge någonting blifver, är det aldrig fullständigt,
utan man kan äfven om detsamma säga, att det till en
viss grad icke är. Men nu gäller det om de sinnliga
tingen, att de oupphörligen blifva, i det att deras tillvaro
är det flyende ögonblickets. Om dem kan man sålunda
lika väl säga, att de icke äro, som att de äro.

Men detta är tydligen en motsägelse, och vid en
sådan kunna vi icke stanna. Upptäckten af denna
motsägelse väcker, säger Platon, hos oss en förundran,
hvil-ken just är filosofiens begynnelse. Man förundrar sig då,
när man finner, att någonting icke är sådant, som man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free