- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
111

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nimmelserna skola, innan en verklig kunskap uppst&r,
omsättas sä mycket i det allmänna, att däraf blir
någon-ting i omdöme utsägbart. Sensationen af solens lysande
sken är ännu ingen egentlig kunskap, men då blir det för
mig en kunskap, när jag kan säga, att solen lyser, eller
solen är lysande, genom hvilket omdöme den allmänna
och om flere ting gällande egenskapen att vara lysande
hänföres till det enskilda’ting, som jag kallar solen.
Dylika omsättningar af de enskilda varseblifningarna i ett
allmänt, men hvilkas betydelse också är uttömd därmed att
icke längre sammanfalla med de ögonblickliga
sensationerna, kallar Platon meningar. Kanske, om Protagoras
icke i varseblifningen funnit den sanna kunskapen, så har
dock det vanliga föreställningssättet funnit henne i
meningen. Det måste undersökas.

Först och främst möter oss då den omständigheten,
att meningen utan annan förutsättning än varseblifningarna
svårligen någonsin skulle kunna förverkligas.
Varseblifningarna skulle vara förutsatta, ty utur dem skulle
meningen hämta sitt innehåll; men något mer skulle icke
vara förutsatt. Nu äro varseblifningarna eller
sensationerna ögonblickliga och representera tillsammantagna den
fullständiga förändringen, d. v. s. för mig på den blotta
varseblifningens ståndpunkt finnes ingenting annat till, om
något finnes till, än föränderlighet. Hvilken anledning
skulle då förmå mig att utur varseblifningarna utveckla
meningen, d. v. s. söka något mera oföränderligt än det,
som jag har? Jag har på varseblifningens ståndpunkt ej
den minsta aning om det oföränderliga; huru kan jag då
söka det? Och om jag funne det, huru skulle jag kunna
igenkänna det såsom just det sökta? Hvarken det ena
eller det andra är möjligt, ty man söker ej efter det,
hvarom man ej ens äger en aning, och man kan ej veta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free