Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hålla det aflägsnadt, t. ex. i deras matematik och astronomi,
hvilken sistnämnda under formen af astrologi på det sagda
utgör ett slående bevis. Att under sådana förhållanden
den yttersta grunden för allt, hvilken icke är så lätt att
fixera, då han icke låter behandla sig under hvilka
kategorier som helst, för dem skulle upplösa sig i fantastiska
töckengestalter, det kan icke förefalla oss underligt.
Annorlunda var förhållandet med hellenen. Hans öga var just
skapadt för uppfattningen af mått och gräns, och samma
ande, som i konstprodukterna skapade dessa mot så väl
afmätta, hvarken för små eller för stora proportioner och
uppdrog dessa visserligen aldrig stela, men dock så oändligt
klart bestämda gränslinjer, hvilka alla tider beundrat; samma
ande gjorde sig äfven i vetenskapen gällande såsom klar
och bestämd uppfattning af de vetenskapliga problemen
och utmönstring af allt fantasispel vid deras lösning. Det
förstås, att detta är sagdt i allmänhet, enskilda undantag
gåfvos äfven här, och vi skulle i detta afseende till och
med kunna tänka på Platon själf; men äfven där
undantag gåfvos och fantasien trädde i förståndets ställe, skedde
detta merendels med en sans och en måtta, som icke
tillät besinningen att döfvas. Så kunde hellenismen alstra
matematici och astronomer och i senare tider rätt
aktningsvärda naturhistorici och medici. Medvetandet om
mänsklig frihet och följaktligen äfven af fri utveckling
möjliggjorde och framkallade historien. Frågan om
alltings yttersta grund, med hellenisk klokhet behandlad,
blef här för första gången filosofi.
Till ett fullständigt uttryck af den helleniska andens
karaktär kan filosofien före Platons tid icke anses hafva
hunnit. Då filosofien, såsom den där vill uppleta den
yttersta grunden för allt, bildar själfva spetsen af all
vetenskaplighet, så kan hon icke gärna fullt troget och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
