Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Liksom terebinthens drufva hänger
Smäktande utöfver svarta stammen.
Vacklande, sin matta kropp han stödde
Mofc en trealns lans, som dystert blänkte
Med det långa, svarta ebenskaftet,
Samt basaltens spets, den kolsvart blanka.
■9
Solen sken på en oas öcknen,
Som, en palmkrönt ö, af flygsandsvågor
Rundtomgifven, låg likt tärnan, famnad
Än oslitligt af sin döde brudgums
Stela armar, vid hans öde hjerta —
Så oasen uti öcknens sköte.
Slutligt nådde Islams trötte pilgrim,
Halfförtärd af brand och törst och hunger
Till oasens svala bryn, se’n länge
Han i sandens glöd och mödor trefvat.
Vid den första palm, som här hart nådde,
Knäföll han inunder kronans skugga
Med sin blick sträckt emot helga Mekka,
Men med händren emot himlen höjda,
Och han bad med en förtorkad tunga:
«
O Profet! från sjunde himlens salar
Ack, se ned till jordens qvalda dalar,
Till din slaf, som nu i bönen talar
Med sin Herre — o, se ned till mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
