Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två Vasaättlingar - Gardeskaptenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansikte sann kvinnlig skönhet, eller är hela min varelse blott frukten af någon nyck hos den skapande förmågan, som roade sig med att sluta en manlig själ inom fantastiska kvinnoformer? Egenkärleken ropar nej, misstanken hviskar ja. För dessa vackra ögons glans smälte mångens hjärta; själfva den iskalle Oxenstierna kunde icke motstå behaget i min röst; denna fylliga hals fördunklas ej genom pärlornas bländande hvithet, och likväl vågar jag icke bestämdt afgöra, om egennytta eller inre böjelse nedkastade tillbedjaren för mina fötter... Hos honom kunna dessa oädla driffjädrar icke finnas; det är min person, icke min höghet, som tjusar honom. Ni aftog masken för tidigt, herr grefve, och jag är skarpsynt. Den lumpna äran att regera i ett tiggarnäste kan ni måhända eröfra, men icke den vida större att vinna Kristinas hand. Från rymder till hvilka ingen blick förmår höja sig vill jag bereda det afgörande slaget som åskan, då hon omärkligt bäddar sig i molnen. Lik denna naturkrafts urbild, skall jag sedan frambryta öfver edra hufvuden och vara borta innan ni ännu återfått fattningen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
