Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertigens page
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Respekt för adelsmän,» svarade en lång karl i galonerad jacka. »Du hör väl icke till magistraten vet jag; eller har du kanske fått privilegium på borgmästarstenarna?»
»Tag ni skeden i vackra handen, ert hoffölje, annars skall jag lära er respekt för borgerskapet! Om än drottningen har lust att se genom fingrarna med sina hofjunkare, så veta vi, att rikskansleren icke tål sådant ofog. Minns ni, hur det gick för några år sedan, när edra gelikar hade ett slikt natterumor och parlamente med vakten, in januario? då...»
»Då som nu,» afbröt en annan af sällskapet talaren, »måste vakten veta hut; och i fall du glömt, hur det tillgick med den saken, så skall jag låta dig veta, att gref Göstaff Lejonhufvud marscherade i spetsen för truppen, slog igen corpsdegarde-dörren och jagade gårdvararne på flykten. Att rikskansleren dagen därpå brummade litet, brydde man sig ej stort om. Stryk hade gårdvararne fått, och det skall du också bekomma, om du ej håller dina tjocka käftar.»
Under tiden hade en mängd åskådare samlats kring de trätande, och en liten med bardisaner beväpnad trupp anryckt för att återställa ordningen eller söka tillfångataga de angripande; men dessa drogo sina värjor, bröto sig igenom och flydde med utrop: »Skäll nu eller bit oss i hälarna!»
Detta uppträde förekom vår page lika besynnerligt som oväntadt och syntes honom hvarken öfverensstämma med det begrepp han gjort sig om Kristinas regering eller de ärbara svenskarnes seder. Hvad han hörde yttras lämnade ej något tvifvel öfrigt, att de anfallande voro hofmän; och hur skulle han kunna förlika deras plumpa uppförande med den fina ton, som utmärkte drottningens omgifning och den ordning, för hvilken hennes styrelse ville bli berömd?
Först då det oroliga hoffolket var borta fick stadsvakten mod att högljudt hota, och de genom bullret församlade åskådarne kastade spejande blickar åt alla sidor, innan de vågade yttra något bestämdt deltagande. Genom mängden vandrade flere maskerade personer fram och åter utan att Adolf kunde afgöra, om de tillhörde det skuffade partiet, som behållit den våta valplatsen, eller det som med segerrop och torra permissioner dragit sina färde. Väntande på händelsens vidare följder, hörde han någon halfhögt yttra: »Den är alldeles klädd som hertigens pager; honom måste vi behålla i sikte,» hvartill en annan röst svarade: »Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
