Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. På rekognoscering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Deri gören I klokt.»
»Är det eljest något, som min herre och konung
önskar?»
»Nej, uppfyllen blott dessa edra löften, så
lofvar jag å min sida, att jag skall värna eder stad
och skydda edra hem. Från Rhenfloden, från
Thüringen och Nedersachsen vill jag hitkalla mina
skaror. Hertig Bernhard af Weimar och
Landtgrefven af Hessen-Kassel har jag redan underrättat
om förhållandena, så att de snart nog lära inträffa
här med förstärkningar.»
»Äfven vi å vår sida vilja försöka att i
afseende på krigsfolk understödja eder. Ett nytt
regemente vilja vi uppsätta och de yngre bland stadens
borgerskap skola öfvas i vapen, för att i nödfall
kunna bidraga till försvaret. Och är det rådets
och borgerskapets mening att äfven i allt annat,
der vi så kunna, vara eder till hjelp.»
Konungen lofordade deras beredvillighet och
ifver, och sedan ännu några mindre vigtiga
angelägenheter blifvit ordnade till ömsesidig belåtenhet,
aflägsnade sig konungen.
Min önskan att få samtala med honom blef
snart uppfyld och jag åtnjöt äran att inför honom
omtala mina äfventyr i Tyrolen. Han tycktes glädjas
öfver Auroras lyckliga framkomst till Innsbruck.
Den gode konungen förnekade icke heller nu sin
vana att med kärlek deltaga äfven i den ringaste
menniskas bekymmer och glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
