Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Framför Ingolstadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva kunnat göra stugan tom inom fem korta
minuter.
Mina angripare stannade ett ögonblick i
dörröppningen, synbarligen villrådige, om de skulle
drista sig att förfölja mig, eller icke. Det är
verkligen osäkert, huruvida de skulle hafva vågat detta,
om icke Ulrik Apfelbaum hade befunnit sig på
platsen utanför kojan. Den till munk utstyrde
bofven kom i detta ögonblick gående fram mot huset.
Åsynen af den helige mannen styrkte deras mod
och han å sin sida gjorde allt sitt till, för att elda
det okunniga packets ifver.
»Ha!» ropade han, »ve eder, hvad hafven I gjort?
Maria skall aldrig mera blifva eder nådig och Sanct
Patrik och de öfriga helgonen skola förlänga edra
skärseldsplågor, derför att I hafven återgifvit denne
kättare friheten. Skynden! Skynden! Gripen
honom åter, så kärt det är er att kunna räkna på aflat
för edra synder!»
Under tiden framdrog han ifrån dess gömsle
under kåpan ett bredt och blankpoleradt slagsvärd
jemte en ryttarepistol och beredde sig uppenbarligen
att afskära mig återtåget.
»Dj—n sjelf har löst honom,» ropade en yngre
qvinna, som säkert i sin vantro och vidskepelse
var öfvertygad om sanningen af hvad hon
omförmälde.
Emellertid öfverlade jag med mig sjelf, huruvida
jag skulle gå Ulrik Apfelbaum till mötes och
med svärdet undanrödja detta hinder. Visserligen
hade jag ganska stor benägenhet dertill, i synnerhet
som jag gerna skulle velat göra en ända på
hans usla lif, men ett enda ögonblicks eftertanke
kom mig att ändra beslut i detta fall. »Många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
