- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
280

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Huru Gustaf Adolf gick öfver Lech

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vedstaplar, men när dessa skulle taga slut, återstod
mig ett eller annat tjog af hvardera slaget. Min
sparsamhet hade sin grund i nödvändigheten att
underhålla röken ända till dess att brobyggnaden
var färdig.

Den plats, på hvilken jag befann mig, var
ingalunda skyddad mot fara. Den ena kulan efter
den andra föll ned i min närhet. En träffade
mycket rätt på toppen af en vedstapel, så att de
sammanhopade grenarne och bjelkarne spredos ikring
i små smulor. Hvarje ögonblick kunde en annan,
med eller utan fiendernes vetskap och vilja, träffa
mig sjelf. Men jag tänkte icke på faran, utan var
glad att mina bemödanden kröntes med fullständig
framgång.

En tjock rök uppsteg från den brinnande halmen
och veden. Den stod ett ögonblick stilla,
liksom om den tvekat att begifva sig ut på det
brusande djupet. Men derefter vältrade den fram öfver
vattnet i tjocka, väldiga hvirflar och utbredde sig
småningom från den ena stranden till den andra,
under det att kanonerna utspydde den ena rökmassan
efter den andra, hvilka förenade sig med den
af mig frambringade röken till ett ogenomträngligt
töcken.

Det var mig icke möjligt att iakttaga, när
finnarne grepo sig an med sitt arbete. Samma orsak,
som dolde för fienderne våra företag, hindrade äfven
mig att se det minsta af hvad som föregick på
denna del af floden. Men när någon gång
kanondundret för ett ögonblick tystnade, tyckte jag mig
höra timmeryxornas regelbundna ljud, hvilket ljöd
ljufligare än musik i mina öron.

Medan jag var sysselsatt att underhålla elden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free