Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Blå tornet i Stettin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var tydligen hög tid, att jag infann mig. Några
minuter senare hade jag kommit försent.
Den långa munkskepnaden, i hvilken vi trodde
oss vid skenet från värdshusfönstren igenkänna hertig
Bogislav, tryckte med våld en den aldraskönaste
jungfru i sina armar. Halft medvetslös skulle den
unga damen varit i den lösaktige hertigens hand
ohjelpligt förlorad, om jag icke hade så brådstörtadt
inträdt i rummet.
Också tycktes de båda innevarande förstå, att
situationen genom min mellankomst blifvit förändrad.
Hertigen släppte sitt byte och den unga damen med
det ädla, goda ansigtet skyndade sin befriare till
mötes.
»Jag är jungfru Catharina von Weinholtzerstadt.
Alla min faders många egodelar tillhöra dig,
unge man, om du frälsar mig från denne niding,
som med list och våld röfvat mig från min
fäderneborg och inspärrat mig här.»
Så talade stolts jungfrun, men jag sade:
»Föga förstån I, huru ljuf äran att försvara
oskulden och den värnlöse är för den svenske
konungens krigare, om I tron, att jag skulle taga gods
och egodelar emot till belöning för en god gerning.
Ädla jungfru! Gustaf Adolfs krigare äro soldater,
men icke röfvare.»
Ȁr du svensk? Ack, jag har en broder, som
tjenar i din store konungs här och kanske i denna
stund gjutit sitt blod för honom.»
»Jag har den äran att känna eder tappre
broder, stolts jungfru. Han är här i staden. Kom,
jag vill föra eder till honom! Under de svenska
fanornas skydd skall denne usle nidings hand icke
kunna nå er.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
