Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelse om en Predikande Piga i Wäster-Neriket, uppsatt af Ortens Kyrko-Herde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
war altid henns swar detta: Gud wet, jag tyckte at det war så. Men
då jag med något skarpare föreställningar underwiste henne, huru det
föregifwande, som skulle hon lida på Korsset för andra, wore den
grofwaste försmädelse emot wår dyra Frälsare, och et förringande af
hans fullkomliga förtjenst, tycktes hon blifwa nog häpen, icke
wetandes, hwad hon skulle föregifwa.
Ehuru månge, äfwen ibland menige man, icke ansågo Cajsas
upförande för något särdeles betydande, woro dock flere, som hade om
henne, jag wet icke hwad slags, widskjeppelig tanka. Innan hon
flyttade ifrån Wäsby, och då hon en dag war gången til Prästgården,
kom en åldrig man ifrån Edsbergs Socken P. J. S. at hos henne
söka hjelp för sin dotter, som några år warit rörd til sinna sinnen.
Jag underwiste honom, straxt om sin willfarelse, och wille taga
widskeppelsen eller wantron ifrån honom, men han wille icke wara tilfrids
innan han ock fick tala med Cajsa, detta tilstadde jag ock, då Cajsa
äfwen alfwarsamt ärkände at hon icke förmådde göra den sökte hjelpen.
Sedan Cajsa flyttat ifrån Wäsby til Hardemo, och war nu
stadd i Glipsta by, kom bud til mig, at hon åter predikade, och
åstundade få tala med mig; Jag reste dit, och wid jag kom inpå
gården, berättades mig det hon sagt förut, at jag nu wore på wäg,
och skulle snart komma in, hwaröfwer hon fägnat sig; twifwels utan
war hon försäkrad, at jag sorgfällig om hennes Själa tilstånd skulle
komma på den stunden som jag låfwat. Då jag kom in i Huset, fant
jag henne liggande i Sängen och predikande med wanlig ifwer i
mycket Folks närwaro. Ehuru de närwarande trodde, at ingen skulle
kunna hindra henne ifrån sitt Predikande, gick jag dock til Sängen och
tiltalade Cajsa med någon alfwarsam röst, at om hon nu wille tala
med mig, skulle det skje straxt, ty jag hade icke tilfälle, at där länge
dröja. Straxt begynte hon sträcka ut armarne, gnugga sig i ögonen,
satte fingren i öronen och reste sig up. Hon sade sig då hafwa något
angelägit at tala med mig. Jag gaf det närwarande Folcket en
tjenlig underwisning i detta ämnet och förmanade dem, at gå hwar til
sitt; de gingo ock straxt ut, allenast Hus-Folket blef inne qwar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
