Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
en synd, en förbrytelse, om ni stänger ert hjärta för
förbarmandet.»
»Och ni — ni har detta medlidande — detta
förbarmande?!»
»Ni ser mig redo att göra allt för denna
olyckliga, att bringa henne och er all den hjälp, som står
i min makt.»
Arbetaren betraktade ett ögonblick forskande den
unge prästmannen; så mildrades uttrycket i hans
trotsiga ansikte, och han sade lugnare och utan hätskhet
eller hån: »Välan^ jag går för att hämta en läkare. . .
för medlidandets, för förbarmandets skull . . . där stå
vatten och brännvin, herr kandidat, om ni behöfver
dem. Smör och bröd finnas också i skåpet där,
kanske är flickan vanmäktig af hunger.»
»Bra, bra; gå nu.»
Henrik grep sin gamla gråa filthatt och
aflägs-nade sig, kastande ännu en underlig, hälft misstrogen,,
hälft beundrande blick på den unge andlige.
Gottfrid betäckte den vanmäktiga, hvilken blott
då och då sakta jämrade sig, med ylletäcket, som
fallit ned på golfvet, betraktade en stund tankfullt den
olyckliga flickans bleka, ännu alltjämt sköna ansikte,
och vände sig så suckande bort och började gå af
och an i det lilla rummet. I hans inre, i hans själ
såg det öde och mörkt ut, som i enslig, al orkanen
genombrusad vildmark. Han fann inggn hvilopunkt
i sina tankars snabba, jagande flykt. Åter och
alltjämt åter reste sig ur hans grubbels stormrörda haf
samma fruktansvärda fråga: »Hvem är då du, som
trodde dig så upphöjd öfver skuld och olycka —
öfver armod och elände? Hvem är du, att du vill
vara bättre, rikare, lyckligare än hon därborta, hon,
en människa dock som du, som vandrar mot lifvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
