Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
fredsställande förklarad period. Man har nämligen
funnit, att vindriktningen under dygnets lopp vrider
sig »medsols», d. v. s. i samma riktning som visaren
på ett ur. Och denna dagliga vridning synes äga rum
med samma regelbundenhet nära marken och högre upp:
observationer från Kastilianska slätten i Madrid,
från Eiffeltornets 300 meter höga spets och från
många bergspetsar af olika höjd konstatera alla en
dylik vridning.
Vindens årliga period.
Denna måste naturligtvis bli olika i olika delar
af jorden, och som vinden både till riktning och
styrka beror på lufttrycket, behöfver man för att
förklara vindens årliga växlingar blott studera
isobarkar-torna. Då lufttryckets fördelning mest
beror på olika uppvärmning, kan man nöja sig med
isobarkartor för årets varmaste och kallaste månader
för att fa en föreställning om vindarnes beroende
af årstiden.
De största växlingarne i temperaturen och i följd
däraf i lufttrycket under årets lopp förekomma i de
stora kontinenterna på högre breddgrader, främst då
den asiatiska. Det är ock på denna kontinents gränser
de starkaste monsunerna, vindar med halfårlig period,
blåsa. Om vi betrakta januarikartan för lufttryck och
vindar, Pl. III, finna vi, huru luften i södra Asien
blåser ut från det höga lufttrycket i det inre, så
att i Indien härskar en nordostlig, på Kinesiska sjön
en nordlig monsun o. s. v. Öfverallt skönjes således
afvikningen åt höger på grund af jordens rotation. På
julikartan äro förhållandena omkastade : nu suges
luften in mot det låga lufttrycket i Asien med den
sedvanliga afvikningen ål höger och ger upphof till
en mycket häftig sydvästvind öfver Indien, sydlig
på Kinesiska sjön o. s. v. Dessa monsunvindar äro
de kraftigaste och längst bekanta (man har seglat
till Ostasien om sommaren, därifrån om vintern),
men en jämförelse mellan de båda kartorna visar, att
periodiska vindar med halfårlig växling af riktning,
d. v. s. monsuner, blåsa äfven på Asiens nordkust. I
Australien, som ligger på södra halfklotet och
sålunda har varmast i januari, blåser vinden denna
månad hufvudsakligen in mot land: i juli blåser det
i regel ut därifrån, särskildt på norra sidan, som
nu år indragen i passad vindens område.
Vid öfriga kontinenters kustområden tinnas nog
också monsunvindar, ehuru de endast komma till synes
såsom modifierande huf-vudvindarne, hvilka ha andra,
kraftigare orsaker att tacka för sin uppkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
