Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
månadernas nederbörd i procent af den som skulle
fallit, om nederbörden för året varit jämnt fördelad
på alla dessa månader. Men härvid måsle man ta
i betraktande, alt kalendermånaderna ej äro lika
långa. Endast genom ett sådant betraktelsesätt får
man en riktig föreställning om, huru mycket mera
eller mindre regnig en månad är än andra.
Sällan indelar man året i mindre perioder än månader
för att noggrannare kunna följa nederbördens gång,
och i vanliga fall tar man heller ingen hänsyn till,
att månaderna äro olika långa, utan anger helt enkelt
nederbörden för hvarje kalendermånad och beräknar
medeltalen däraf. Pä detta sätt får man emellertid
den föreställningen, att februari är fattigare på
nederbörd än han i verkligheten är.
Fig. 35 visar grafiskt, huru nederbörden är fördelad
på fem områden i skilda delar af jorden.
Där luften en tid på året har starkare tendens att
stiga uppåt än en annan, där kan man vänta en årlig
period i nederbörden. Inom tropikerna stiger luften
kraftigast uppåt vid de tider, då solen står i zenit
om middagarna. Få själfva ekvatorn inträffar detta
vid vår- och hösldagjämningen, da det också här är
regntider. Se kurvan I. På norra halfklotet inträffa
båda regnperioderna under vårt sommarhalfår, pä södra
halfklotet under vårt vinterhalfår, och ju mera man
närmar sig vändkretsarna, desto mera närma sig de båda
perioderna hvarandra, så att de snart sammanflyta
till en. Inom tropikerna är alltså nederbördens
årliga period synnerlig skarpt utpräglad, i det att
all nederbörden för aret faller under en eller två
regnperioder, under det att de öfriga delarna af året
äro verkliga torkperioder.
KU område, åtminstone delvis utom tropikerna, med en
regn-och en torkperiod är sydligaste delen af Asien,
där monsuner blåsa (se kurvan II.). Sydväslmonsunen
kommer om sommaren mättad med vattenånga från del hela
Indiska hafvet och tvingas att stiga mot höjden, när
han kommer in på land och skall upp på det asiatiska
höglandet, hvaraf följden blir en enorm kondensering
och nederbörd. Nordostmonsunen däremot kommer från
det torra, inre Asien, är således redan från början
torr och blir ännu torrare, när han sänker sig ned mol
hafvet, hvarför man ej kan vänta någon nederbörd under
den del af aret, da denna vind blåser d. v. s. under
vintern.
På högre breddgrader får nederbörden en olika
fördelning under året inull kontinenterna och vid
kusterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
