Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
ned med regnet, så att det uppstår gula vattenpussar,
inbillar sig en del folk, att det regnat svafvel.
Denna solrök eller dis förorsakas också genom upp-
och nedgående luftströmmar i de lägsta lagren af
atmosfären invid jordytan, hvilkas olika temperatur
åstadkommer, att ljusstrålarna brytas oregelbundet hit
och dit. Stundom ser man aflägsna föremål dallra vid
stark solstrålning. Det är på baksidan af minima,
där kalla nordliga och nordvästliga vindar råda
och luftströmmarna äro i det närmaste horisontella,
som luften är genomskinligast och aflägsna föremål
tyckas hafva närmat sig.
Af de ämnen, som nederbörden för med sig ur luften
ned till marken, är det kväfveföreningarne, som äro
af största intresset i praktiskt-ekonomiskt afseende.
Den mängd kväfveföreningar, som genom nederbörden
i form af ammoniak, salpetersyrlighet och inom
tropikerna äfven i form af salpetersyra tillföres
jorden ur luften, är så stor, att den spelar en ej
oviktig rol för vegetationen. I England och Frankrike
tillföres hvarje hektar 10-15 kg kväfveföreningar om
året: från Sverige känner författaren inga siffror,
men att döma däraf att den fasta nederbörden brukar
innehålla 4, 5 gånger så mycket kväfveföreningar
som den flytande, torde man kunna anta minst lika
stor kväfve-tillförsel ur luften hos oss som i de
anförda länderna.
Mätning af nederbörden.
På fartyg, där det bland annat på grund af
krängningarne icke gärna skulle låta sig göra att
uppmäta nederbördens mängd, får man nöja sig med
att anteckna nederbördsdagarnes antal och på ett
ungefär nederbördens varaktighet och intensitet. På
land däremot kan man göra kvantitativa bestämningar,
om det ock, som vi strax skola se, är svårt att få
dem exakta.
Det tyckes ligga närmast till hands att mäta
nederbördens mängd i kilogram eller, om man smälter
den fasta, i liter, men man finge då lof att samtidigt
uppge, på huru stor yta den uppmätta nederbörden
fallit. Härtill kunde man ju öfverenskomma om att
välja kvadratmetern, men man använder icke ett
dylikt sätt för mätningen, utan följande, som är
bekvämt och genast ger en lättfattlig föreställning
om nederbördens mängd. Man uppger nämligen, till
huru många millimeters djup det fallna vattnet -
har nederbörden kommit i fast form, måste den först
smältas - skulle täcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
