Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
den tredje perioden förekomma. Denna period, frysning
af de utfällda vattendropparne, skulle också utebli,
om dessa helt och hållet aflägsnats ur atmosfären
i form af regn, hvilket emellertid icke kan tänkas
förekomma, om ock perioden ibland kan bli af mycket
kort varaktighet. Denna frysningsperiod får ock ofta
ett annat förlopp i verkligheten, enär vattnet ofta
är öfverkyldt i molnen.
Tänker man sig åter, hvad som sker, när en luftmassa
rör sig i motsatt led, uppifrån och nedåt, blir
förloppet det motsatta: innehåller hon moln af
iskristaller, afdunsta dessa, allt efter som luften
sjunker och genom kompressionen uppvärmes: hinna de ej
helt och hållet afdunsta, innan temperaturen stiger
till noll grader, smälter isen under förbrukning
af värme, så att temperaturen kan ej öfverstiga
noll, så länge ännu någon is finnes kvar, och sedan
afdunstar vattnet i molnen, medan temperaturen stiger
med en half till tre fjärdedels grad (se motst sida)
för hvarje hundra meters sjunkning, till dess allt
vattnet afdunstat och den klara luften slutligen
uppvärmes 0°,98 pr 100 meters sjunkning.
Det är att märka, att vattenånga är lika genomskinlig
som luft och följaktligen osynlig: hvad man ser i
molnen är ingalunda ånga, utan vatten i flytande
eller fast form.
Föhnuindar.
Genom luftens rörelse i vertikal led, med hvilken vi
sysselsatt oss tämligen utförligt på grund af dess
stora betydelse och på grund däraf, att den allt för
litet beaktas af folk i allmänhet, kan man, som i
det följande ofta kommer att visas, förklara många
nederbördsförhållanden .
Ett fenomen, som länge föreföll gåtfullt, men som
finner sin enkla och fullt tillfredsställande
förklaring genom vertikal rörelse hos luften,
är de egendomliga vindar, som i synnerhet från
Schweiz äro kända under namn af Föhnuindar. Om en
luftmassa drifves af vinden så, att hon har att
passera en bergskedja, afkyles hon vid sin stigning
uppför berget och uppvärmes åter, när hon efter
passerandet af högsta kammen sänker sig. Om man
antar hastigheten så stor, att värmeutbytet mellan
luften och marken kan negligeras, kommer luften efter
bergets passerande, alltså på dess baksida, på en
viss höjd öfver hafvet ät l återfå samma temperatur,
som hon hade på samma höjd på bergets framsida, 0/77
nämligen ingen vattenånga under tiden kondenserats
och aflägsnats ur atmosfären, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
