Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 66 —
och ingen annan egenskap än den att härska öfver sitt
speciella, lokalt begränsade område. Lokalgudar i
betydelsen af andeväsen, som, till åtskillnad från andra
sådana, härska öfver ett geografiskt begränsadt gebit, höra
hemma i den fullt utvecklade polyteismen. Den slags
genii loci spela knappast någon roll vid polyteismens
uppkomst.
Äfven härutinnan är utvecklingen en fortgående
differentiering, en upplösning af det sammansatta i dess en^
skilda delar. De moment, som här åtskiljts och själfständigt
utbildats, äro dyrkan af lokal- och naturgudar. Vid
begynnelsen af den utveckling, som leder till polyteism, höra
dessa båda moment samman. Det är ju icke endast
förhållandet till platsen, där man lefver, som genom
åkerbrukets uppkomst blir ett annat än förut. Samtidigt
modifieras äfven relationen till naturgudomligheterna. Det
är ju framför allt af naturens makter, af årstidernas
växling, af jordens fruktbarhet, af väder och vind, af sol och
regn, som ett ett åkerbrukande folks existens beror. Ett
jägarefolk kan dyrka ett växt- eller djurslag såsom
representerande för dem den hemlighetsfulla makt, hvaraf
lifvets framgång» beror; ett åkerbrukande folk kan gifva
vegetationsanden djurgestalt, men det dyrkar icke enbart
djur eller växter såsom sådana och ger dem icke plats i
sitt panteon. Åkerbrukaren dyrkar de makter, som betinga
hans existens. Det ständiga, regelbundna beroendet af
naturen måste lära människorna känna, hvad det är, som
behärskar deras lif. Det är häruti vi ha att söka
förklaringen till, att gudarnas egenskap af naturgudar blir
ett polyteismens särmärke. Åkerbrukets uppkomst
influerar alltså i lika hög grad gudarnas egenskap af
lokal-som af naturgudar. Det är därmed icke sagdt, att ett
gudaväsens innehåll är uttömdt genom angifvande af dessa
båda sidor hos detsamma. Det kan med fog sättas ifråga,
om det är riktigt att säga, att »med tron på en naturmakt,
som inverkar på människorna, som manifesterar sig inom
ett visst område och dyrkas genom vissa handlingar, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
