Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på södra sidan af Claveringön. Hvarken förr eller senare
hafva några sådana iakttagits på Grönlands ostkust norr
om 66° n. lat. Jag återkommer längre fram till detta
möte, hvarför det här förbigås.
Det dröjde nu fyratiosex år, innan någon expedition
vände sig åt detta håll, och denna gång var det
Tyskland, som utsände densamma. Den andra tyska
polarexpeditionen, såsom dess officiella benämning lyder,
lämnade Bremen den 15 juni 1869 på de två fartygen
Germania och Hansa, af hvilka det förra hade en
hjälpmaskin, medan det senare var ett segelfartyg.
Expeditionens uppgift var att göra vetenskapliga forskningar och
upptäckter i den arktiska centralregionen norr om 75° n.
lat., med den ostgrönländska kusten såsom utgångspunkt.
Särskildt skulle man söka få ett definitivt svar på frågan,
huruvida polarhafvet närmast kring nordpolen kunde
befaras med fartyg, såsom expeditionens upphofsman, den
bekante geografen Aug. Petermann, hvilken äfven
författat instruktionen för densamma, höll för sannolikt.
Denna instruktion, hvars tolfte paragraf i förbigående
sagdt anbefallde expeditionen att öfvervintra vid en så
hög breddgrad som görligt, »om möjligt vid själfva
nordpolen», innehöll ej mindre än trettioen paragrafer med
allt för många detaljbestämmelser. Expeditionens chef,
kapten Koldewey, beklagade sig också sedermera öfver
att hans handlingsfrihet därigenom blifvit alldeles för
mycket bunden. Petermanns brinnande entusiasm för
polarfrågans lösning kan ej nog berömmas, men han
hade sina förutfattade teorier, hvilka han försvarade med
stor envishet. En sådan var hans åsikt om det öppna
polarhafvet, hvilken på sin tid föranledde honom till det
orimliga påståendet, att det vore lika lätt att segla från
Amsterdamön till polen som från Tromsö till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
