Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fotografering, zoologen skrapade, och meteorologen var i ständigt
arbete. Kaptenen och öfriga jägare nedlade åtta stycken
räfvar och biträdde mig med anskaffande af färsk
proviant under form af halftannat hundratal alkor, hvilka
bildade en angenäm omväxling med den salta maten
och konserverna. Glömmas bör ej, att öfvermaskinisten
och meteorologen ej läto vattnets låga temperatur (+ 2°)
afskräcka sig från att taga ett bad i öppna sjön. Äfven
Tip och Skuolffe badade, men det var icke frivilligt. De
hade fått till vana att promenera på relingen, och på
morgonen den 20 föll Tip i sjön, men blef omedelbart räddad.
Skuolffe, som väl ej ville vara sämre, föll öfverbord på
aftonen samma dag, men ingen märkte det, förrän han
legat i så länge, att han knappast kunde hålla sig uppe.
Efter lämplig behandling blef han snart åter bra.
Det skulle vara att ofullständigt skildra tilldragelserna
under resan, om icke på tal om hundarne äfven
omnämndes deras emellanåt förekommande slagsmål. Björn
och Skuolffe, ehuru landsmän, kunde ej tåla hvarandra,
och fastän Skuolffe var minst och följaktligen den,
som fick stryk, gaf dock vanligen han anledning till
striden. Han kunde dock ofta komma undan genom att
krypa bakom någon tågrulle eller annat föremål invid
relingen eller under slamkaret, där ej Björn kunde följa
efter och där han i lugn kunde hålla på att skälla. Dessa
båda voro väl ej ihop, förrän äfven Tip rusade till
anfall. Så var det att skilja dem åt, hvilket ofta skedde
på det sätt att Skuolffe greps i nackskinnet och lyftes
upp utom räckhåll för Björn. Vid ett tillfälle hoppade
dock denne efter och högg sig fast i Skuolffes ena
bakben, ett präktigt tag, som han ej lätt kunde förmås att
släppa. Tip tog sig före att använda den ena af
hundkojorna såsom magasin, dit han släpade ben och sådant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
