- Project Runeberg -  Goss-skolan i Plumfield /
128

(1918) [MARC] Author: Louisa May Alcott - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Hur skall jag bära mig åt? viskade jag åt Teddy,
då rösterna kommo allt närmare och närmare.

— Jag skall visa dig hur, sade han, i det han
drog fram sin pennkniv och avskar snörena. Bort flögo
drakarna, och när sällskapet kom fram till oss,
plockade vi blommor med den oskyldigaste min i världen.
De misstänkte oss aldrig, och vi skrattade hjärtligt
över, att vi dragit oss så väl ur knipan.

— Gingo drakarna förlorade, tant? frågade Daisy.

— Helt och hållet förlorade; men det brydde jag
mig inte om; ty jag blev ense med mig själv om, att
det vore bäst, att jag väntade, tills jag blev ett
gammalt fruntimmer, innan jag lekte med drakar igen,
och, som du ser, har jag väntat, sade mrs Hanna, och
började draga till sig den stora draken, ty det begynte
bliva sent

— Måste vi gå hem nu?

— Jag måste gå, eljest få ni ingen kvällsvard,
och det vore en överraskning, som inte skulle falla er
i smaken, tror jag, pullorna mina.

— Har inte vårt lustparti varit mycket trevligt ?
frågade Tommy med en belåten min.

— Ståtligt! svarade var och en.

— Vet ni varför? Därför att era gäster uppfört
sig väl och gjort sitt till för att allt skulle gå bra.
Ni förstå ju vad jag menar?

— Ja, var allt vad gossarna sade, men i smyg
kastade de en förlägen blick på varandra, då de
ödmjukt lade sina drakar på axeln och vandrade hem,
tänkande på en annan fest, där gästerna icke uppfört
sig väl och till följd av vilken åtskilligt obehag uppstått.

TIONDE KAPITLET.

Hemma igen.



Juli hade ingått och höbärgningen begynte; de små
trädgårdstäpporna stodo i vackraste flor, och de långa
sommardagarna förflöto på det angenämaste. Dörrarna
stodo öppna från morgon till kväll, och gossarna levde
utomhus, undantagandes under skoltimmarna. Läxorna
voro korta och helgdagarna många, ty herrskapet Bähr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/plumfield/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free