Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för länge sedan. Här gå ni i tjogvis och drifva
dagen i ända? gå som reserv till de andra patronerna
och skickas hufvudstupa i väg så snart man klagar
sin nöd hos Busbo-Jakoben. Aldrig säljer jag något
till er, varen lugna för det! . . .
— Bara denna gång! . . . Ett bröd behöfva
vi så väl . . .
— Nej! . . . Bort från vagnen! . . .
Jäntorna gingo och sågo skygga, missnöjda ut.
Aldrig kunde de veta hvad ondt de gjort, medan
den annars vänlige handelsmannen var så gramse
på dem ... Nu måste de trafva lång väg för att
få den knappa födan hem till den stora familje-
stugan borta i baracken.
Höstslåttern gick. Patron Jakob var närvös och
skyndade på med arbetet för att få in fodret innan
upprorsandan kom och det blef sträjk. Han hade
hört att det skulle bli sträjk långs hela linjen, alla
gårdar skulle vara med, men han visste det inte
med bestämdhet. Under gårdagen hade det varit
en främmande bondjänta — en riktigt söt unge, som
de kallade Ada — vid godset och hon hade varit
nere i baracken bland Smålands-töserna också. Jän-
torna voro nu också lite oroliga och Ada var skulden.
Så hade ladufogden förmenat. Säkert var att Ada
kommit med bud från Elvirelund att det blir sträjk
om ett par dagar, det hade den ena mjölkerskan
babblat om i kostallet på morgonen. Det var så
mycket som pratades.
Nu var den främmande flickan faren sin kos och
patron Jakob kunde inte få riktigt korn på hvem
— 125 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
