Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. Värderika upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haft ögonen bättre på Bella, än som skedde, och
icke tillåtit henne att vara så mycket i sällskap med
den där marinen.
– Den marinen, min fröken, var oskyldig nog;
Bella var minsann inte den, som skulle lyssnat till
en sådan, som han.
– Vem menar du då, Phillis?
– Åh kors, lord de Versely, naturligtvis. Var
och en på herrgården var övertygad om, att barnet
var hans; han och Bella voro alltid tillsammans,
många månader före hennes bröllop.
– Phillis, Phillis, du vet icke, vad du säger, det
är inte möjligt. Jag kommer dessutom ihåg, att jag
talade om saken med lord de Versely, som då var
kommendörkapten Delmar, och han var mera stött
över händelsen, än till och med jag, och ville ge
marinen duktigt med stryk.
– Det är visst möjligt, fröken; men i alla fall
var kommendörkapten Delmar far till pojken; ty,
om ni kommer ihåg, så kom mrs Mason hit och reste
bort nästan genast.
– Nå, vad hör det hit? hon var väl missnöjd.
– Ja, det var hon nog; men först hade hon ett
enskilt samtal med kommendörkapten Delmar, som
hushållerskan lyssnade till, och jag har anledning tro,
att kommendörkaptenen icke försökte neka inför
henne. Vad som är säkert är, att mrs Mason, då hon
for, fällde yttranden om kommendörkapten Delmar,
som hon annars aldrig skulle ha vågat. Och ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
