Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. På kryssning i Västindien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att spela mr Culpepper något spratt. Kadetterna
hade ofta föreslagit det, men jag föresatte mig, att,
om jag komme att göra något sådant, skulle jag
icke hava någon förtrogen. Tommy Dott
framkastade ofta en eller annan plan, men jag nekade
beständigt, emedan en hemlighet upphör att vara
det, så snart den är känd av flera, än en; av den
orsaken rådfrågade jag aldrig Bob Cross, ty han
skulle övertala mig att avstå från varje sådan tanke;
men sedan någon kupp lyckligen var försiggången,
brukade jag alltid yppa det för honom.
Förut har jag anmärkt, att mr Culpepper hade en
linperuk, och i anseende till hans snålhet var jag
nästan övertygad om, att han icke hade mer än en
ombord. Jag fastade mig således vid hans peruk,
såsom föremålet för min hämd, och, sedan jag fattat
mitt beslut den natten, då vi gjorde an Madeira,
beslöt jag att sätta mitt förslag i verkställighet.
För bekvämlighets skull hade sekonden en liten
stege, som gick ned genom gunrums-skylightet, så
att han kunde komma ned direkt, i stället för att gå
nedför aktertrappan och in genom gunrumsdörren,
där posten stod. Jag gick till kojs och sov till
utpurrningen för hundvakten, då jag obemärkt steg
opp och klädde mig. Så snart underofficern hade
purrat officern, som hade hundvakten, och tänt hans
ljus, gick jag uppför aktertrappan till batteriet,
passande på ett ögonblick, då posten vid kajutdörren
gick för-över, och smög mig sakta ned utför stegen
genom gunrums-skylightet. Ljuset i lyktan hos lojtnanten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
