Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Jag blir kadett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter vad läsaren har sig bekant om min far,
behöver jag knappast tillägga, att jag var ganska
mycket benägen för att instämma i den av Bob Cross
yttrade meningen.
– Jag kan väl tro, att ni inte känner någon
ombord, eller hur?
– Jo, jag känner Tommy Dott. Jag blev
bekant med honom, då fregatten låg i Chatham.
– Ja så, mr Tommy Dott; jag vill hålla vad,
att ni är en likadan gök, som han, ty ni ser mig
ut, att vara en äkta spektakelmakare. Han är inte
mors bästa gris, som man säger. Det finns mer
elakhet i hans lilla kropp, än i två kvinnfolk, och
det vill inte säga litet; ni lär komma att jaga
tillsammans i ett koppel, kan jag tro, och få duktigt
med rapp vid samma kanon, om ni inte aktar er.
Här äro vi nu, och jag får lov att rapportera min
ankomst med er under konvoj.
Bob Cross skickade en uppassare till chefens
steward, som gick in till kommendörkapten Delmar.
Jag fick befallning att gå upp, och befann mig åter
i närvaro av den ädle kommendörkaptenen samt en
grovväxt, äldre man med linfärgad peruk.
– Här är pojken, sade kommendörkaptenen, då
jag kom in i rummet och gick fram till honom; ni
vet, vad han behöver; visa mig den tjänsten och
laga, att han får en ordentlig utstyrsel, och att
räkningen skickas till mig.
– Era befallningar skola noggrant verkställas,
sade den gamle mannen med en djup bugning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
