Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det förtäljes, hur fordom man ”årsgång” gick
med fädernas kyrka som mål,
då man långt in i framtiden skåda fick
genom kyrkdörrens nyckelhål.
Det är längesen nu, som ett skimmer det står,
som en saga från gången tid,
förtäljd av en åldring med silverhår,
vis och skolad i livets strid.
Det gamla året nu rinner ner
i oändlighetens hav.
Vad det kommande året oss alla ger,
det veta vi intet av.
För de unga, som drömma om eget bo
hägrar lyckans strålande hamn,
men de gamla, de längta blott efter ro
och vila i gravens famn.
Våra fäder, som längesen slutat sin strid,
de sova i nyårskväll
under lönnarnas kronor, i gravens frid,
under himmelens stjärnepäll.
De hava gått före och banat oss väg —
som helgon de bo i Guds hus.
De äro oss nära i nyårsnatt,
när vi mötas i kyrkans ljus.
När Nyårsklockornas ringning dör bort,
tonar psalmen vid orgelbrus.
Den banar sig väg upp till himmelens port,
till de heligas boning så ljus.
Vad framtiden än i sitt sköte bär
av lycka, av sorg eller nöd,
vi få lämna det allt uti Herrens hand,
som råder i liv och i död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
