Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga varelser vid brottslingar av alla slag, som kanske
själva genom nesligt våld kommit till världen.
Det delar upp stackars oskyldiga barn i två sorter:
oäkta och äkta. Allmänna opinionen har bestämt att de
senare skola behandlas med sympati, men de förra mer
eller mindre vanvårdas och föraktas, därför att deras
föräldrar syndat. Barnen skola föraktas, därför att, i de
iiesta fallen, deras far svek deras mor.
Är det någon logik i detta, så är den då åtminstone
inte gudomlig. Borde inte de kristna tilltro sin gud helt
andra begrepp om barnavård och rättvisa, än vad denna
tudelning är uttryck för.
De som anse att renhet består i totalt avstående av
all kärlek har en konsekvent livsåskådning, den om
naturens syndfullhet. Deras tankar kretsa ständigt om den
myckna synden, men de gifta sig vanligen förr eller
senare och deras begrepp bli sedan ytterst oklara. De
få kanske många barn, som de kalla »guds välsignelse»
och som sammanjämkas med »naturens syndfullhet» till
en blandning som jag varken har tid eller lust att vidare
fördjupa mig i.
Vi behöva en ny etik, en ny folklig uppfattning
om vad som är rent och rätt för att få ett slut på alla
våra dystra och grymma skevheter. Hjärtats frihet
utesluter icke samvetets röst. Den befriade kärleken
utesluter inte ansvarskänsla för nästan. Men vi se ju, att
med penningväldet förkvävs det personligt oberoende och
finkänsliga i kärlekslivet, under det överallt triumferar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
