Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ingrids och Ulf Tuvessons bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i grafvens brudsäng, dödens dunkel ned. —
Hur gåtfullt gapar ej det svarta svalg
inför min fot och vidgas att mig sluka. —
Hvad gömmer detta mörker? Tomhet blott?
Eller det helas lösta hemlighet?
Hur än jag rastlöst spejar i dess natt,
blott nya frågor skrida fram likt spöken
med hemlig skräck på sina bleka drag:
Hvi lades svaghet i min själ, mitt blod?
Hvi skapades den makt som mig betvang?
Min drömda lycka lofvade hon mig
och trampar mig till stoft... Min drömda lycka f.
Hvad fager klang ännu i dessa ord i
Min drömda lycka ... Ja, jag henne serl
Jag ville lefva nu, jag ville gråta,
jag ville söija mig till nya drömmar
och lösa dem med sång ur sorgens tvång!
Ty sången blott gör fri, och sjungande
jag skulle simma stark mot lifvets ström,
mot allt som på dess strida vågor möter,
mot nya hopp och fröjder, nya kval.
springer upp, ropar vildt:
Jag vill ej dö! På jorden vill jag dväljas,
tills själens flamma har förtärt sitt bränsle
och bröstets sista ton förklinga fått!
stirrar i stum ångest framför sig. Saktare:
Där sjunker blodröd sol i blåa djup. —
Vid stranden bida tärnorna mig än. —
Ja, än är tid, än kan mitt lif jag berga
och genom det mitt sista hopp: att söka
med bättre bön min frihet återfå.
Den sista strålen släcks! — Nu välja — välja
emellan död och träldoms skaml — Men fort t
Aftonglansen försvinner. Waldemar utstöter ett skrir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
