- Project Runeberg -  Ran. En dramatisk dikt /
23

(1898) [MARC] Author: Wilhelm Peterson-Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3ngrtö

Ej oro känner jag, men harm! En brud
som öfvergifven står på bröllopsdagen!

Kan Waldemar mig unna sådan skam?

Väl ofta förr når han till Solo drog
för hafvets brus och skogens han förgat
sitt mål och svärmande i dikt och drömmar
på vågen dröjde. När han sedan kom,
en nyfödd sång och väna sommarblomster
han bragte mig med ångerfulla ord.

Hans varma kyssar brunno dubbelt varma,
hans ögon logo bedjande och blida.

Glömd var min väntan och min bitterhet.

Men nu, i dag, — på sjelfva bröllopsdagen
till alla dessa gästers spott och spe!

Det går för vida.

l>err Sten

Rätt får nu mitt råd.

Dig och din moder må det ändtligt gräma,

att jag för Edra böner vika gaf

och dådlös drömmare till måg mig valde.

Men gjordt är gjordt —
till BENGT, som kommer med knektarne från
höger

Hvad hafven i att mäla?

JSengt

Ej goda tidender, jag råds: den båt,
hvari jag sjelf såg junkern stiga nyss,
vi funnit drifvande på fjärden — tom.

INGRID sjunker med ett svagt anskri till marken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:30:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pbwran/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free