Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling om canaler genom Sverige med särskildt afseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till sjön Borens vattenhöjd och förenas med den; på detta
stycket är vid Lit. b Chartan N:o 2 en djup gräfning af 12
fot öfver vattenbrynen, hvars längd dock ej är öfver 180 alnar.
Utur Boren går han med flera krökningar söder om Motala Elf
uti horizontelt läge till inemot sjön Roxen, hvarest 9 Slussar i
i en följd, och 2:ne något litet därifrån äro ganska fördelaktigt
anbragte, för att förrätta sänkningen till Roxens vattenhöjd,
Djupaste gräfningen är enligt profilen 14 fot öfver Borens vattenbryn
vid på Chartan teknade stället a, som dock ej är längre än
circa 80 alnar. Från Roxen går Canalen vid Norsholm åt
Asplången. Högsta höjden efter profilen är på denna väg 6 fot
öfver Roxens vattenbryn, och det helt kort; Asplången
nyttjas, tills Canalen gär utur den vid Norbo by, och stadnar
änteligen nedom Söderköping uti Slättebacken, i en vik af Östersjön.
Naturliga läget tillåter ej på denna sista delen från Roxen ett
så förmånligt sammandragande af Slussarne, som på det
öfriga, utan äro de 10 Slussarne, som här emellan utgöra
sänkningen, fördelta på 7 ställen ; näml. 2:ne på 2 olika ställen
emel- Asplången och Roxen, och 3 på 1, 2 på 1, och 1 på 3 ställen
emellan Asplången och Slättebacken. På denna sista delen emellan
Asplången och hafvet tar T. R. en aldeles obegripelig väg,
där på en längd af 3700 alnar, medelhöjden öfver Asplången
är 21 fot 8 tum, och på ett ställe däraf 33 fot. Profilen af
Th:s plan har däremot endast på ett ställe 6 fot öfver
vattenbrynen och det 80 alnar långt; för öfrigt förefalla på Th:s plan
ingenstädes betydligare svårigheter att öfvervinna, såsom
vattu-ledningar, större vatten-drag, som afskära Canalen, ehuruväl
några mindre måste medelst hvalf gås öfver, eller berg som
ofta omöjeligen kunna öfverstigas, utan måste med
underjordiska gångar genomgås. Med alt detta kan det dock ej nekas,
att denna del af Sveriges genomskärning, från Wettern till
Östersjön, blir den dyraste och svåraste; dels i anseende till större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
