Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej spara sin flämtande lifslåga, men fruktar I
icke för att det en narr sammanfört ock blir
narr verk?»
»Bruka inte så många onödiga ord, Jep!
Tiden är kort. Skynda! Skynda! Och när
du hinner åter till Prag, så hälsa min store
broders graf, som du vet jag skulle hälsat den
själf, med kyssar och tårar. Gud vare med
dig!»
Hon förde honom sakta ut ur kammaren.
Hon såg honom löpa utåt vägen och slutligen
försvinna som en liten grå skugga, men själf
ställde hon sig i dörren med utbredda armar
och väntade tåligt — så lycklig som den, hvilken
efter lång ovisshet får kunskap om den
älskades oföränderliga sinnelag — på Erik Lange,
det käraste hon ägde i världen. Dock måste
hon upprepade gånger för trötthets skull lämna
sin post, men hon återvände alltid troget dit.
Och när hon ändtligen skymtade honom,
log hon så strålande, som vore alla sorger
öfvervunna, alla strider slutade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
