Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kruka att jag låtit Juden ’gå, m. m. Jag a?»
hörde detta larm en stund; men förlorad®
slutligen alldeles tålamodet och fattade sjelf
humör, (ty ordet kruka stötte mig
besynnerligen) samt förklarade mig alldeles inre
behöfva uppbära hennes bannor. — Jag är,
fortfor jag, förlåfvad med Marnsel Engel och
henne vill jag ha ”Vill!,,
’upprepade’gumman-, ”ja vill, det tror jag? men si jag vill
inte, och det skall bli inte af, lita på mina
tord!,, — Än vi tet då TaniP — ”Det bryr
jag mig inte om; det skall inte bli -af det
heller! —*
Vi kommo oss således 1 fullkomlig tvist*
©ller, som sådant med gummor heter, i
trätta. Engel förhöll sig vid allt detta ganska
passift, och tycktes först, då jag directe
adresserade mig till henne, bli rörd; dock
svarade hon, med samma fromhet som till*
förne sitt ja på mitt frieri, nu sitt ja på
frågan om hon vore af samma tänkesättsom
hennes mor. Stackars flicka! hon tordes väl
ej annat, men att hon gerna ville gifta sig
tror j.tg ändå. Alla band emellan oss
blef-vo således upplösta, och för mig återstod
intet annat än att processa mig till rättvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
