Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och Förbättringar - Askrandsjern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AS
765
all åtfölja lätta trupper, vid någon hastig
förrättning; för öfrigl till största delen likt del åkande
artilleriet.
As. (Ordspr.) A. lockar örnen ul, der något
är att få eller vinna, saknas aldrig de, som vilja
begagna sig af tillfället.
ASKRANDSJERN, n. sing. Se Israndsjern.
ASPBAGGE, m. 2. pL — baggar, (nat. hist.)
En skalbagge, allmän på asp och vide.
Chry-somela populi.
ASS, n. 5. (i musik) Nolen a, sänkt en balf
ton.
ASTENISK, a. 2. (grek.) A. sjukdom, som
härrör af svaghet.
ATLASSTEN, åtllass-slén, m. 2. En fintrådig
slenarl med sidenglans, och som bearbetas till
smycken.
AVA, åva, s. sing. En rusdryck, som nyttjas
af infödingarna på Söderhafsöarna.
AVAPEPPAR, åvapépparr, m. sing. En
pep-parväxt, af hvars luggade rot Ava beredes. Se
föreg. ord.
AXELMOSSA, f. 4. Elt moss-slägte, på stenar
och träd. Pterogonium.
BADSVAMP, m. 2. Se Fönslersvamp.
BAGGULL, f. sing. Ull af baggar.
BAKLIF, n. 5. Baksidan af elt klädningslif.
BANDFISK, m. 2. Taggfenig fisk, 4’/, fot
lång, bandformig, slät, ljusröd, genomskinlig; i
Medelhafvel. Cepola rubescens.
BANDNÅL, f. 2. B-ar kallas de minsta af
alla nålar, hvilka brukas alt dermed hopfästa
sidenband.
BANKOHVITTEN, m. 2. pl. — hvillnar.
Styf-ver i banko.
BARKBAGGE, m. 2. pl. — baggar. Se
Borrbagge.
BARKMYRA, f. 4. En art myra, som bygger
uti ihåliga träd. Formica herculeana.
BARKYMPN1NG, f. 2. Eli slags
ympnings-sätt, antingen medelst inskärning i trädets bark
och dennas uppböjande för qviständans insättning,
eller ock genom qvislens inskjutning emellan bark
och träd, ulan all barken uppskäres, blott att ett
tvärsnitt göres ofvanlill ända in i trädet, för all
qvisten må kunna från delta tvärsnitt inskjutas.
BAS, m. 2. Förman vid vissa slags arbeten,
t. ex.: Timmermansbas.
BEDÖFVA, v. a. 4. 4) Göra döf. Larmet
b-r mig. — 2) (fig.) Qväfva, nedtysta, stilla. B.
sill samvete. Ell medel, som b-r värken. —
Bedöfvande, n. 4. o. Bedöfning, f. 2.
BEHJELPLIGHET, f. 5. (föga brukl.) Biträde,
hjelp, bistånd.
BENLÖJA, f. 1. En art Löja, hvars lek
börjar vid midsommarsliden.
Bergkrals. Äfv. Krals, som begagnas att
utdraga djur utur lyor och gryt.
BERGSMANSJERN, n. sing. En sort sämre
slångjern af gröfre dimensioner.
BESTÄMMELIG, a. 2. Som kan bestämmas.
Bildslen. Äfv. En kinesisk stenart.
BILJARDNÅL, billjårdnå’1, f. 2. Nål, med
böjd spets, hvarmed kläden lagas på biljarder.
BIMAL, m. 2. En för bikupor skadlig fjäril.
Galeria cereana.
Bisvärm. Äfv. Ell slags fyrverkeripjes.
BIVOKAL, - - ål, m. 3. (gram.) Vokal,
uppkommen gonom brylning af en hufvudvokal.
BJELKHJUL, n. 5. Elt slags fyrverkeripjes.
BÄN
Blindning ell. Blindverk. Flätverk, som i
fäll begagnas all undangömma, hvad der bakom
förehafves.
BLODLUTSALT, n. sing. En förening af
kalium och jern med cyan, som begagnas till
färg-ning, m. m.
BLOMSTERÄRTER, f. 3. pl. Örten Lalhyrus
odoratus.
BLYAD säges en bössa vara, då, vid
långvarigare skjutning, bly afsatt sig på pipan, så ati
hon skjuter mindre skarpt.
BLYFÖNSTER, n. 5. Fönster, infaltadl med
bly.
Blåna. B. ifrå’n sig, meddela bla färg al
vidrörande kroppar.
BLÅNKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. (jäg.) En
med blånor lindad laddstock eller käpp, hvilken
nedskjutes i en bösspipa och sitter der, tills hon
skall begagnas, då den utdrages och medtager
smutsen.
Blåsning. (jäg.) Orrens läte efter
spelkadensens slut, äfvensom det han begagnar till utmaning,
och jägaren till lock.
BLÅVATTEN, n. sing. En utspädd
upplösning af indigo i svafvelsyra, mättad med pottaska;
begagnas till färgning.
BOCKSKÄGGSVAMP, m. 2. Ett slags ätlig
svamp, som växer ibland mossa.
BOKA, v. 8. 4. Se Bokföra.
Bombkanon. En mellansort af stycken
emellan kanoner och mörsare, som begagnas både till
skjutning och kastning.
BOMULLSVÄXT, f. 3. Växtslägte, hvars arter
gifva bomull. Gossypium.
BORDSMÖR, n. sing. Bättre smör, som
fram-sältes till frukost på brännvinsbordet, o. s. v. —
Motsats: Malsmör.
BORTTAGENHET, f. sing. (med.)
Sjukdomstillstånd, då någon kroppsdel, genom brist på
lifs-kraft, förlorat all rörelseförmåga, jemte känseln.
BOSKAPSSKATTEN. m. sing. def. En
tryckande skatt, som påbjöds under drottning
Margaretas regering, bestående i en afgift för hvarje
boskapskreatur, äfven på spe kallad Dr. Margaretas
Bumpskalt.
BOUPPTECKNINGSVÄRDE. n. 4. Det lägre
värde, som alllid åsättes vid bouppteckningar.
Breda. (Fam.) B. på’, ge stryk.
BRUNÖGA, n. 4. pl. — ögon, (fam.) Brunett
person.
BRÄNNCYLINDER, brä’nnsyli’nnd’r, m. 2.
pl. — cylindrar. Se Moxa.
BUBBERT. bübb’rt, m. 2. Ett slags maträtt.
BUKFENIG, a. 2. (nat. hist.) B-a kallas de
mjukfeniga fiskar, som hafva bukfenorna långt
bakom bröslfenorna.
BUNKÅRA, f. 4. B-åror kallas stora åror,
hvarmed fartyg ros.
BUSKSP1NDEL, m. 2. pl. — spindlar. En
art spindel, på Ceylon, 3 till 4 tum lång. Mygale
fasciata.
BÅTKOMPASS, bå’tkåmmpåss, m. 3. Elt slags
mindre kompass.
BÅTLÄNGA, f. 4. (skepp.) Två stroppar med
en kaus i bugten, hvilka begagnas vid båtarnes
in- och uttagande på fartyg.
BÄLTIG, a. 2. (nat. hist.) Som har tvärs
gående bälten.
BÄNKJORD, f. sing. (trädg.) Jord, som
användes i varmbänkar.
BÄNKKUR, m. 2. (trädg.) Mindre varmbänk
för blott elt enda fönster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
