- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
632

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utbörding ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

652

ÜTB

UTE

UTBÖRDING, utbö’rdinng cll. (i talspråket)
ütbölinng, m. 2. 4) En, som är född i
främmande land, provins, socken, o. s. v. — 2) (fam.)
En som trängt sig in obebörigtvis. Brukas ofta
såsom skällsord.

UTDANSA, v. a. o. n. 4. 4) Se Dansa ul.
— 2) (fig. fam.) Med stark fart utkastas.

UTDELA, v. a. 4. o. 2. Utlemna till flera
personer hvar sin andel af någol. U. almosor ål
de falliga. V. sakramenlerna. (Fig.) U. slag,
hugg, stryk o. s. v., gifva &c. — Mera sällan
Dela ul. — üldclande, n. 4. o. Uldelning,
f. 2.

UTDELARE, m. 8. — AR1NNA ell. —
LER-SKA. f. 4. En, som utdelar.

UTDIKA, v. a. 1. Genom dikens gräfvande
aflömma vaitnei ifrån. U. ell kärr. — Äfv.
Dika ul. — Utdikande, n. 4. o.
Uldik-ning, f. 2.

ÜTDOFTA, v. a. 4. Utsprida doft af nagot.
— V. n Sluta att dofta. — Äfv. Dofta ut.

UTDRAG, n. 8. 4) Uldragning. — Deraf
Utdragssoffa, m. fl. — 2) Stycke, som utdrages ur
texten af bok, skrift, o. s. v. Göra u. ur cn
bok, cn räkning, cll protokoll. U. af
protokollet. I u., i kort u. — 3) U. på lotteri, då
en enda nummer kommer ul. Bestämdt u„ då
man gör insats på cn nummer och bestämmer, i
hvilken ordning den vid dragningen utkommer.

UTDRAGA, v. a. 3. (böjes som Draga) 4)
Genom dragning utbringa. U. cn låda. — 2)
Göra längre; utsträcka. U. cn linie. U. en
handske. — 3) (fig.) Uppskjuta, fördröja. U.
underhandlingarna. — 4) Genom något
lösningsmedel. vanligen vatten, frånskilja vissa delar ur ett
föremål. U. saften ur en rot. — Äfv. för alla
bem. Draga ul.

UTDRAGANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något utdrages. U. på liden, fördröjande,
uppskof.

UTDRAGNING, f. 2. Se Utdragande.

ÜTDRAGSMÄRKE, n. 4. Märke, som
utvisar, huru långt något bör utdragas. U. på en tub.

UTDRAGSNUMMER, m. pl. — numror.
Nummer. som drages på lotteri.

UTDRAGSSOFFA, f. 4. Soffa, så gjord, att
don kan dragas ut, för alt begagnas i st. f.
säng.

UTDRICKA, v. a. 3. (böjes som Dricka)
Dricka alltsammans, som innehålles, t. cx. i etl
glas. — Äfv. Dricka ul.

UTDRIFVA. v. a. 3. (böjes som Drifva) 4)
Drifva bort ifrån, ut ur. U. fienden ur landel.
U. boskap ur gärdel. — 2) Stöta ul, slå ut. U.
cn spik. — 3) Ur kroppen aflägsna. U. elaka
vätskor. (Fig.. bibi.) U. djeflar. — Äfv. för alla
bem. Drifva ut. — Ul d r i [v a n d e, n. 4. o.
Uldrifning, f. 2

UTDRÄGT, f. 3. Utdragande på tiden. —
Deraf: Tidsuldrägt.

UTDUNSTA, v. a. o. n. 1. Gifva ifrån sig
dun-ster. U. skadliga ångor. Jorden u-r. — V. n.
Bortgå i dunster. Vallncl har u-l.

UTDUNSTNING, f. 2. Droppvis flytande eller
delvis fasia ämnens öfvergång i gasform och den
nybildade gasens inblandning i den ntmosferiska
luften, så snart denna kommer dermed i beröring,
nllt ulan förhöjning i temperaturen. Vatlnels,
jordens u. Kroppens u.

UTDÖ. a. 2. (böjes som Dö) Alldeles dö,
upphöra all vara till, alt finnas. Brukas om ätter,
slägter, konster, o. s. v. — Vanligen säges: Dö

ut, utom för part. pret. o. adj. Utdöd, som dött
ut, utslocknad. Den ätten är u. för femtio år
sedan. (Mål.) U-a färger, som förlorat sin
friskhet. liflighel och styrka. — Utdöende, n. 4.

UTDÖMA, v. a. 2. 1) Genom laga dom
förklara oduglig. U. en byggnad, anbefalla dess
nedrifvande. — 2) (fig.) Förklara oduglig, kassera;
anbefalla cll. tillstyrka borttagandet af någol. U.
en mening i en skrift. — Äfv. för begge bem.
Döma ul. — Utdömande, n. 4.

UTE, iite, adv. 4) Utom någol läckt cll. slutet
ställe (t. ex. hus, grotta, gärd, o. s. v.). U. på
gården. Tian är inne på gården, men de äro
u. — 2) Betecknar äfv. något yttre, i förhållande
till nagot inre. Ban är ej inne i
sängkammaren, ulan u. i förmaket. — 3) Ulmärker
äfven ell längre afstånd på en stor yta. i en rymd.
U. på hafvel. U. på landel. U. i fria luften.
— 4) Se Utomhus. Spisa u. — 8) Utrikes.
Han är u. i Tyskland. — 6) Utgången,
utkommen. Han är u. i staden. Tjufvarne äro u.
— 7) Förbi, slut. Tiden är u. När
anstånds-tiden är u. Alll hopp är u. Del är u. med
hnnom, han är förlorad, ruinerad. — 8) (fam.)
Utsatt. Jag har varit u. för honom. Vara
illa u., illa deran.

UTERLIFVA. v. n. 3. (böjes som Blifva) 4)
(om person) Försumma inställelse, blifva borta,
ej infinna sig. ej låta afhöra sig. U. i
rättegång. Han har u-vil med sin förklaring. —
2) (om sak) Ej komma (såsom blifvit befaldl,
be-gärdt, eller såsom man förväntat), vara eller
för-blifva boria, felas. Febern har u-vil. Hjetpen
u-blef länge, dröjde länge. Stro/fel u-ver
aldrig, kommer alltid, förr eller sednare. —
U-n-de, part. pres. o. U-vcn, part. pret. Som
ute-blifver, uteblifvil. En u. pari, Brukas äfv.
sub-slantivt, t. ex.: Döma en u ven. —
Uleblifvande, n. 4

UTEFTER, ulä’fft’r. prep. Längs med. Segla
u. kusten. Följa stranden, bergen u. Hela
stranden u. Två linier, som löpa u.
hvarandra.

UTEGLÖMMA, v. a. 2. Af glömska utelemna.
Eli af vilkoren är u-mdl i kontraktet.

UTEHÅLLA. v. a. 3. (böjes som Hålla)
Hindra alt komma in, (fig.) all innästla sig, att vinna
insteg. U. missbruk.

UTELEMNA, v. a. 4. Ej upptaga, ej införa,
ej nämna (i bok, skrift, o. s. v.); med afsigt
förbigå. U. ell ord, en mening. I
öfversättnin-gcn är myckel u-dl. — Syn. Utesluta, Förbigå,
Borilemna. Borlkasla. — U lelemn an de. n. 4.

UTELIGGARE, c. 5. Husvill usling, som
ligger ule orn näilern», hvar han kan.

UTELYKTA, v. a. 1. o. 2. 4) Se Utestänga.
— 2) Se Utelemna. — Utelyklande, n. 4.

UTELÖPANDE, a. 4. Utgifven i allmänna
rörelsen ellcr till annan person och obetald. U,
sedel, revers.

UTESLUTA, v. a. 3. (böjes som Sluta) 4)
Förvisa någon ur clt sällskap, ur etl samfund
o. s. v., hvaraf han varil medlem. U. någon ifrån
en orden. — 2) (både om person och sak) Ej
bevilja inlräde, utestänga, utehålla.
Fruntimmer äro u-lna från Frimurareorden. Lagen
u-lcr honom. — 3) (om sak) Vara oförenlig med.
Båhel u-lcr icke list. Dessa tvenne principer
u. hvarandra. — 4) Borttaga ur skrift, ur
räkning, o. s. v. Vid genomseendet u-slölos flera
meningar. U. ell ord, en bokstaf. — 5) Se
Utelemna. — 6) (boktr.) Fylla cn uppsatt rad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free