Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppskrufva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620 UPP
UPPSKRUFVA, v. a. 4. Genom skrufning
höja. — Äfv. Skrufva upp — U p p skruf
vande, n. 4. o. U ppskr ufn ing, f. 2.
UPPSKRÄMMA, v. a. 2. Genom någol
skrämmande uppjaga, uppdrifva. U. vildl. — Älv.
Skräm ma upp. — U ppskr ämm ande, n. 4.
ÜPPSKUFFA, v. a. 4. Genom skuffning
uppstöta. — Äfv. Skuffa upp.
UPPSKYFFLA. v. a. 4. Med skyffel
uppkasta, skjuta upp. — Äfv. Skyffla upp. —
Upp-skyfflande, n. 4. o. Uppskyffling. f. 2.
UPPSKÄRA, v. a 3. (böjes som Skära) 4)
öppna genom skärning. U. ell lik. V. en bak,
med pappersknif, vanlig knif eller sax öppna
bladen i en häftad bok. U. en penna, forniera
den för första gången. — 2) U. säd. rned lie
af-laga den. — Äfv. för begge bem. Skära upp.
— Uppskärande, n. 4. o. Upp skärning,
f. 2. *
UPPSKÖLJA, V. a. 2. Svallande uppkasta.
Sjön u-ljer sand på siranden. — Äfv. Skölja
upp.
UPPSKÖRTA, v. a. 4. 4) Nedtill hoptaga och
uppfästa en klädning, en kappa o. s. v. Har till
objekt äfven personen, på hvilken det göres.
(Iron.) Nu är jag väl u-d, illa deran. — 2) (fig.
fam.) Se Pungslå, Tilltyga. — Äfv. för begge
bem. Skörla u pp. — Up p s k ö r l n i n g, f. 2.
UPPSLAG, n. 5. 4) Uppslående. U. af korl
i spel. — 2) (i musik) Rörelse med taktpinnen
uppåt, hvarmed anföraren för cn orkester
utmärker de svagaste taktdelarna. — 3) (i prosodi)
En stafvelse i början, som icke hörer lill den
daktyliska takten i daktylisk versart. — 4)
Uppviken kant nedtill på ärmarna af klädesplagg.
U-en på en rock. — B) Omkastning till mildl väder
Ifrån stark köld. — 6) (fig.) a) Vändning i
händelserna, i sakernas gång. Nyll u., förändring,
omkastning. — b) Inledningsämne. — 7) Upp*
och af sia g, elt slags försäljningssätt vid
auktioner, då lill cn början auktionisten sätter på den
uppropade varan ett högt pris, sorn, i fall intet bud
göres. nedsättes, ända till dess någon ropar på,
hvareflcr stegring åter sker till högsta bud.
UPPSLAGNING, f. 2. Handlingen, då något
uppslås. Se Uppslå, alla bem.
UPPSLAGSGODS, n. sing. (skepp.) Gammalt
tågvirke.
UPPSLAGSKORT, n. S. Kort, som slås upp
eller blifvit uppslaget.
UPPSLAGSÄMNE, n. 4. Ämne för inledning
till någon framställning, som man vill göra.
UPPSLAGSÄNDA, f. pl. — ändar, (fig.) Den
sida af en sak, cn fråga, ett ämne, som tages
till uppslag för en framställning, afhandling,
artikel.
UPPSLAMMA, v. a. 4. Fylla, uppgrunda med
slam, gylija, mudder. — Uppslamnin g, f. 2.
UPPSLEKA ell. UPPSLICKA. v. a. 4. Med
tungan upphämta i munnen. — Äfv. Sleka ell.
Slicka upp.
UPPSL1PPA. v. n. 3. (böjes som Slippa) Se
Slippa upp. — Uppsluppen, part. pret. Som
sluppit upp. — Brukas äfv. adjektivt (fig. fam.)
och betyder: Ytterst munter, ovanligt lustig.
UPPSLITA, v. ». 3. (böjes som Slita) 4) Slita
på något, så alt del går upp. — 2) Se Utnöta.
— Äfv. för begge bem. Slila upp. —
Uppslitande, n. 4.
UPPSLUKA, v. a. 4. (böjes som Sluka) 4)
Se Sluka. Jonas blef u-d af hvalfisken. — 2)
(fig.) Medtaga, göra ända på, förstöra. Processer
UPP
ha u-l all hans egendom. — Äfv. för begge
bem. Sluka upp. — Uppslukande, n. 4.
UPPSLUPPEN, se Uppslippa.
UPPSLUTA, v. n. 4. 4) Se Sluta upp
(under Sluta, v. n. 4.). — 2) (boktr.) Eflcr
tryckning lossa stilen ur formen.
UPPSLÅ, v. a. 3, (böjes som Slå) 4) Slå eller
kasla uppåt. Hästen uppslog bakbenet. — 2)
Vända uppåt. U. elt korl. — 3) Spika upp. U.
ett anslag. U. tapeler. — 4) Uppsätta, uppställa.
U. läll, ställningar, stånd. U. en säng. — 5)
Upphälla. U. soppan ur pannan. — 6) Hastigt
eller häftigt öppna. U. ögonen. U. en dörr.
U. cn bok. — 7) (fig.) Upphäfva, bryta. U- elt
köp. — Äfv. för alla bem. Slå upp. —
Uppslående, n. 4. — Uppslå ge n, part. pass. U-el
korl. U. affisch. U-el tält, stånd. U. bok.
U-el köp.
UPPSLÄPA, v. a. 4. Släpa uppåt, uppför, till
ett högre ställe. — Äfv. Släpa upp. —
Upp-släpande. n. 4.
UPPSLÄPPA, v. a. 2. Låta komma upp. —
Äfv. Släppa upp.
UPPSMIDA, v. a. 2. Förbruka, använda till
smide. Allt tackjernel, alla kolen äro u-dda.
— Äfv. Smida upp.
UPPSM1NKA, v. a. 4. Mycket sminka. —
Äfv. Sminka upp.
UPPSMÄLTA, v. a. 2. Smälta helt och hållet.
— Äfv. Smälla upp. — Uppsmällande,n.4.
o. Up ps mäl tnin g, f. 2.
UPPSMÖRJA, v. a. 2. (böjes som Smörja)
Smörja något gammalt, så att del åter blir
liksom nyll. — Äfv. Smörja upp. —
Uppsmörj-nin g. f. 2.
UPPSNAPPA, v. a. 4. Plötsligt uppfånga;
öfverkomma. U. en fiendllig transport af
lifs-medel. U. bref, nyheter. — Äfv. Snappa upp.
— Uppsnappande, n. 4. o.
Uppsnapp-nin g, f. 2.
UPPSNO, v. a. 2. Upplösa något snodt. —
Äfv. Sno upp. — U pp snoende. n. 4.
UPPSNOKA, v. a. 4. (fam.) Snokande
uppspana. — Äfv. Snoka upp. — Uppsnokande,
n. 4.
UPPSNUSA, v. a. 4. (fam.) Se Snusa upp.
UPPSNYGGA, v. a. 4. (fam.) Göra
fullkomligt snygg. Säges om person eller sak. som förut
icke varit snygg, pulsad, städad. — Äfv. Snygga
upp.
UPPSNORA, v. a. 2. Upplossa nagol snördt.
— Äfv. Snöra upp. — Uppsnörande, n. 4.
o. Upps nörning, f. 2.
UPPSOCKEN. f. 2. pl. — socknar. Socken
uppe i landet (ej vid kusten).
UPPSOPA, v. a. 4. Sopa ihop. — Äfv. Sopa
upp. — Uppsopande, a. 4. o.
Uppsop-ninq, f. 2.
UPPSPANA, v. a. 4. Genom spaning,
forskning upptäcka. — Äfv. Spana upp. —
Uppspanande, n. 4. o. Uppspan ing, f. 2.
UPPSPARKA, v. a. 1. Genom sparkning
öppna, spränga. U. en dörr. — Äfv. Sparka
upp. — Uppsparkan de, n. 4. o. Upp spar
k-ning, f. 2.
UPPSPEJA. v. a. 4. Se Uppspana. — Äfv.
Speja upp.
UPPSPEL, n. B. Så kallas i brädspel, då alla
4B brickorna fås jemt upp å första lungan lill
vcnster i fjerde brädet.
UPPSPELA. v. a. 4. o. 2. 4) (i brädspel)
U. brickorna till hus, efler lämingkastcn till hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
