Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Ugnsteka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896 UGN
ULT
UGNSTEKA, ▼. a. 2. Steka l ugn.
UGNSTUGA, f. 4. Så kallades fordom stugor,
med ugn eller spisel, till skilnad ifrån Rökstugor.
UGNSTÖTT. a. 4. U. bröd, som blifvit stött
i kanten, vid inskjutningen i ugnen.
UKAS, ukås, m. 3. Så kallas i Ryssland
hvarje förordning, som kejsaren, eller senaten i
kejsarens namn, utfärdar.
ULAN. - ån, m. 3. Ulaner kallades fordom
polska lansryltare af (atariskt ursprung; nu etl
slags lätt rytteri vid åtskilliga arméer.
ULEMÅ. s. pl. Så kallas hos Turkarna en
klass af lagkunniga, hvilka tillika anses som
an-delige.
ULF, m. 2. pl. ulfrar. (sanskrit Varkas;
zend Werkas; lilh. Wilkas; gam. grek. Ulkos,
hvaraf genom omkastning lykos; hvLupus;
rnoes.-göl. Wulfs: t. Wolf; isl. Ulfr) Se Varg, Brukas
numera sällan i tabpråket; deremot i bibeln, samt
i högre stil och poesi. Se Tjula.
ULFBÄRSBUSKE, m. 2. pl. - buskar. Se
Olvonbwke.
ULFGROP. f. 2. (sjöt.) Större håla eller
ojemn-het i hafsbotlnen.
ULFGRÄ. a. 2. neutr. — grått. (om hästar)
Af en grå färg, liknande vargens.
ULFLED. m 3. U-cn kallades fordom
Handleden, emedan, enligt Eddan, Fcnrisulhen der
afbet Tyrs hand.
ULFMUN. m. 2. pl. — munnar. En vargs
mun. (Fam. talesätt) Dt t är i u-en, förlorndt.
ÜLFVA, v. n. 4. (pop o. fam.) Tjula som en
varg.
ULL. f. sing. 4) Sådant slags hår. som jemte
en viss grad af mjukhet och finhet är betydligt
krusigl eller har egenskapen atl mer än andra
hårsorter hänga tillsammans, så all del vid
af-klippningcn hildar s. k. fäller. Säges
företrädesvis om Fårets hår. Fårull, Lamull, Bukull.
Elekloralull, Kam-, Kard-, Sommarull, m. m.
Kamma, karda u. Se äfv. Mun. — 2)
Mennisko-hår, som liknar ull. Negrernas hår kallas u.
— 3) (bot.) Växthår, som äro något täta, krusade
eller löst invecklade i hvarandra. — Ss.
Ull-aklig, -beredare, -beredning, -handel,
-handlare,-kamning,-klippare,-
klippning, -lik, -magasin, -marknad,
-pac-ka.-sorl.-spinnare.-spinner ska.-spå-nad, -lapp, -lafs, -tvällare,
-Ivälter-ska, -tvättning.
ULLAX. n. 3. (bot.) Se Ullgräs.
ULLDISKONT. - - skå’nnt. m. 3. Allmän
låne-inrälining till ullkulturens befrämjande.
ULLFÄRGAD. a. 2. Spunnen eller väfd af
färgad ull. U-l garn. U-l kläde.
ULLFÄRGARE, m. 5. Färgare, som
förnämligast utöfvar ullfärgeri.
ULLFÄRGERI. n. 3. Den del af
färgerihand-teringen. hvarigenom ospunnen ull, ullgarn och
ylleväf färgas.
ULLGARN, n. 3. Garn, spunnet af ull. —
Ss. U-sn ysla n.
ULLGRÄS, n. 6. Se Ängsull.
ULLHÅRIG, a. 2. (bot.) Säges om växtdelar,
hvilka äro betäckta med ull (bem. 3).
ULLIG, a. 2. 4) Som liknar ull. U-l hår.
— 2 Hvars hud är beväxt med ull (bem. 4).
U-a djur. — 3) Sorn har mycken ull. U-a får.
— 4) Säges om växter, hvilka hafva ull (bem. 3);
äfv. om menniskor, hvilkas bår liknar ull. En
u. Neger.
ULLIGHET, f. 3. Ullig beskaffenhet.
ULLKAM, m. 2. pl. — kammar. Verktyg,
hvarmcd ull kammas, bestående af en låda med
tvenne rader tänder.
ULLKAMMARE, m. 3. En, som kammar ull.
ULLKARDA, f. 4. Sc Karda, f.
ULLKARDARE, m. 6. En, som kardar ull.
ULLKLOT, n. 3. Svampslägtet Trichia.
ULLKONTOR, üllkånntör, n. S. U-el i
Norrköping, offentlig anstalt, hvarest ull kan
inlem-nas till förvaring, försäljning, belåning eller
sortering. [-contor.]
ULLKULTUR, üllkulltür, f. sing. Fårafveln.
bedrifven med företrädesvis fästadt afseende på
erhållande af mycken och god ull. [- cullur.]
ULLPRODUCENT,–––––sä’nnt, m. 3. En, som
producerar ull.
ULLPRODUKTION, - -ducktschön, f. 3.
Frambringande af ull genom fårafvel. [— duct-.]
ULLRIK, n. 2. Som har mycken nll. U-a
får. U-a kläden, hvari mycken ull ingått.
ULLSAX, f. 2. Särskilt sax, som begagnas
till fårens klippning.
ULLSKRUBBLARE, m. 3. Se Skrubblare.
ULLSORTERARE, m. 3. En, hvars yrke är
alt sorlera ull.
ULLSORTERING, f. 2. Ullens plockning så,
att de olikartade håren skiljas ifrån hvarandra
och de likartade komma tillsammans.
ULLSTRUMPA, f. 4. Strumpa, slickad eller
väfd af ullgarn. (Pop. skämlv.) Gå pä i u-porna,
se Gå på’.
ULLSVAMP, m. 2. Svampslägtet Racodium.
ULLSÄCK, m. 2. 1) Säck, fylld med ull. —
2) (foriif.) Med ull fylld buldanssäck, som brukas
vid approchcr.
ULLVANTE, m. 2. pl. — vantar. Vante,
slickad af ull.
ULLVULF. m. 2. Maskin, hvarpå ull vulfas.
ULSPEGEL. m. 2. pl. — speglar, (egentligen
Ugglcspegel, öfvcrsättning af Eulenspiegcl, en
qvick muntergök. som lefde i norra Tyskland i
44:de århundradet, och hvars rätta namn var
Tyll) Gycklare, upplågsmakare, skalk.
ULTIMA, ülllimma, f. sing. (lal.) Sista
siaf-velsen i etl ord.
ULTIMATUM, ulllimåtumm, n. pl. — mata
o. — mater. (lat.) Sista förslaget, som göres vid
en diplomatisk underhandling, och hvarvid man
förklarar sig vilja slå fast; äfv. i allmänhet sista
förslaget vid en underhandling.
ULTIMUS. ülllimuss, a. o. s. (lal.) Den siste. Så
kallas vid cn magister-promolion den af de
promoverade, som näst Primus fått högsta
cxamens-belygen.
ULTRA, ölllra, s. pl. ullras. (af lat. Ultra,
Öfverdrifvet) En man, som går till öfverdrifi i
politiska åsigter och slräfvandcn.
ULTRAISM, ulltrafssm. m. 3. öfvcrdrifi i
grundsatser eller sträfvunden.
ULTRAISTISK, a. 2. öfverdrifven. Brukas
i fråga om politik.
ULTBALIBERAL, ––––-ål, a. 2. öfverspändt
liberal. — S. En, som hyllor sådana
grundsatser.
ULTRAMARIN,–––––in, m. (af lat. Ultra.
på andra sidan, och Mare, haf) En skön,
himmelsblå färg, som beredes af blå lazurslen. Har
sill namn deraf, alt den i början fördes ifrån
Asien öfver hafvct. Bcrcdcs nu genom konst,
ulan lazurston.
ULTRAMARINSK, a. 2. På andra sidan
haf-vet varande eller belägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
