Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trassent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRA
TRASSENT, trasä’nnt, m. 3. (handelst.) Den,
som utställer eller drager en vexel.
TRASSERA, v. a. o. n. 4. (ital. Trassare;
handelst.) Utställa ell. draga vexel på någon.
TRASSLA, v. a. 4. Göra trasslig. T. en
härfva. T. bort, ihop, Tn, se Borllrassla,
Intrassla. T. ti ll, göra mycket trasslig. — T. s i g,
v. r. Blifva trasslig. — Trasslande, n. 4.
TRASSLIG, a. 2. 4) Säges om det, hvars
delar äro mycket insnärjda den ena med den
andra. En t. härfva. — 2) (fig.) Invecklad, svår
att utreda. T-a affärer.
TRASSLIGHET, f. 3. Trasslig beskaffenhet;
oreda.
TRASSLIGT, adv. (fam.) På ett trassligt sätt,
oredigt.
TRAST, tråsst, m. 2. Fågelslägtet Turdus.
Se f. Ö. Björktrast, Dubbeltrast, Koltrast,
Ringtrast, Rödvingelrast ell. Talltrast. Capska T-en,
en praktfullt skimrande art af Trastsläglet vid
Cap. Turdus æneus.
TRASVARG, m. 2. (fam.) Se Trashank.
TRATT, m. 2. 4) Redskap i upp- och
nedvänd kägelform med en pip nedvid, hvarmedelst
flytande ämnen hällas i kärl med trånga öppningar.
— 2) Ett slags orrfänge. — Ss. T-formig,
-lik.
TRATTA, trålta, v. a. 4. I. (fam.) T. T, ihälla
medelst tratt, (Fig.) T. i en något, inbilla en
något otroligt.
TRATTA, tråtta, v. n. 4. II. (fam.) Gå helt
sakta, en och en.
TRATTA, tråtta, f. 4. (ital.) Trasserad eller
utställd vexel.
TRATTKORALL, tråltkoråll, m. 3. Se
Ilål-korall.
TRAVALJSLUP. travålljslüp, m. 2. Båt,
hörande till örlogsfarlyg, hvilken i storlek kommer
barkassen närmast.
TRAVERS, travä’rrs, m. 3. (lat.) Bröstvärn,
som anlägges tvärs öfver vallgångar, för att skydda
mot beslrykning längs efter.
TRAVERSFLÖJT, travä’rrsflö’jt, m. 3.
Vanlig flöjt.
TRAVESTERA, travästcra, v. a. 4. (ilal.
Traveslire, af lat. Trans och Veslire, kläda) Af
hufvudämnet i en allvarsam dikt skapa en
skämtsam.
TRAVESTERING, f. 2. 4) En allvarsam dikts
ombildning till skämtsam. — 2) Skämtsam dikt
på detta sätt tillkommen.
TRE, grundtal. Två och en tillsammans. T.
års lid. De voro l. (Ordspr.) Alla goda Ung
äro t. — Ss. T-armig, -benl, -bladig,
-dell, -fingrad, -flikig, -fotad,
-färgad, -hufvud ell. -höfdad, -klufven,
-mastad, -rådig, -sidig, -spelsad ell.
-spetsig, -taggig, -Irådig, -uddig,
-vin k lig.
TREA, f. 4. 4) Siffra, som betecknar talet
tre. — 2) Kort med tre tecken eller s. k. ögon.
— 3) (lillförene) Bankosedel på tre riksdaler.
TREBENING, m 2. Se Sqvallerkål.
TREDING, m. 2. Tredjedel. T-en af
af-kaslningen. Bruka jorden till l-s, hvarje år
bruka två tredjedelar af en jord, som är afdelad
i tre skiften.
TREDJE, ordningstal. Som i ordningen är
näst efter den andra. T. man, en tredje person.
De logo honom till l. man i spelet. Genom t.
man. I t. mans hand. För del l. T.
penningen, tredjedelen af en viss summa penningar,
TRE 559
af vissa inkomster. T. dag jul, tredje dagen från
och med juldagen.
TREDJEDAG, m. 2. Tredje dagen af en
kyrkofest.
TREDJEDAGSFROSSA, f. 4. Frossa, som
inställer sig hvar tredje dag.
TREDJEDEL, m. 2. En del af ett helt, som
är deladt i tre lika stora delar.
TREDJEPART, m. 3. Se Tredjedel.
TREDSK, tréddsk ell. tréssk, a. 2. Som
hård-nackadt vägrar att lyda, efterkomma, hörsamma
befallning, lag, bud, förordning, domslut, o. s. v.
[Tresk.]
TREDSKA, trèddska ell. trèsska,f.sing.
Hårdnackad motspänslighet. [Treska.)
TREDSKAS, trèddskass ell. trèsskass, v. dep. 4.
(isl. Thriolskaz, af Thriolr, hårdnackad
menniska) Hårdnackadt vägra att lyda befallning. Ing,
bud, förordning, domslut, o. s. v. —
Tredskan-de, n. 4. [Treskas.]
TREDSKHET, trèddskbét ell. trèsskhét, f. 3.
Se Tredska. [Tresk -.]
TREDSKODOM, trèddskodömm ell.
trèssko-dömm, m. 2. Utslag, hvilket domstol fäller öfver
part, som utan förfall uleblifvit ifrån rätten.
TREDUBBEL, a. 2. 4) Tre^ gånger så stor.
— 2) Säges om något, som beslår af tre likadana
eller liknande ting, eller blott varande af samma
art, natur.
TREDUBBELT, adv. Tre gånger; tre gånger
så mycket. T. så stor. Gifva l. igen.
TREDUBBLA, v. a. 4. 4) Göra tre gånger
så stor. — 2) Upprepa tre gånger. — 3) Framtc,
framställa, återgifva i tre lika exemplar. —
Tredubblande, n. 4. o. Tredubbling, f. 2.
TREDÄCKAD, a. 2. (om skepp.) Som har tre
däck.
TREDÄCKARE, m. 5. Linieskepp, som utom
back och skans har tre baileridäck.
TREEGGAD, a. 2. Som har egg på tre sidor.
T. dolk, [-äggad.]
TREENIG, trcènigg, a. 2. Som består af tre
i en enhet. Gud är l., består af tre personer i
en gudom.
TREENIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
treenig. (Teol.) T-en, det förhållandet inom Gud,
atl i det gudomliga väsendet, som är elt enda,
finnas tre personer, Fadren, Sonen och den Helige
Ande. Jfr. Person, bem. 3.
TREFALDIG, a. 2. Se Tredubbel, Treenig.
TREFALDIGHET, f. 3. Se Treenighet.
TREFALDIGHETSAFTON, m. 2. pl. —
aftnar. Dagen före Trefaldighetssöndag.
TREFALDIGHETSDAG, m. 2. Helga l., ell.
TREFALDIGHETSSÖNDAG, m. 2. Söndagen
näst efter Pingst.
TREFALDIGT eller TREFALDT, adv. Se
Tredubbcll.
TREFLIG, trèvligg, a. 2. (af Trifvas) 4) Som
gör att man trifves, ger trefnad; der man trifves.
T-l ställe, rum. T-l hus. T. familj. — Syn.
Angenäm, Behaglig. — 2) (om person) I hvars
sällskap man trifves, finner sig väl, har nöje. En
t. menniska. Hon är l. i sällskap. — Syn.
Sällskaplig, Fryntlig, Underhållande, Munter.
TREFLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
treflig.
TREFLIGT, adv. På ett trefligt sätt, med
trefnad.
TREFNAD, trèvnadd, m. 3. Välbefinnande,
så i kroppsligt som andligt afseende. Finna,
känna t. Ha t. på ell slälle. Bereda någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
