Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Torsdag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
TOR
TRA
TORSDAG, se Thorsdag.
TORSK, m. 2. I. (isl. fioskr) Fiskslägtet Gadus.
Se f. ö. Slortorsk och Smålorsk.
TORSK, m, sing. II. Symtom i svåra
sjukdomar, bestående i små hvita rugor, som
uppkomma på tungan och i svalget.
TORSKSAFT, m. 3. Saft af borax,
vilriol-vatten och rosenhonung till fördrifvande af torsk
hos barn.
TORSMÅNAD, se Thorsmånad.
TORTA, se Tårta.
TORTERA, lårrtcra, v. a. 4. (af lat. Torquere)
4) Marlera, pina, för alt tvinga till bekännelse.
— 2) (fig.) Pina, svårt plåga. — Tor lerande,
n. 4. o. Tor ter ing, f. 2.
TORTUR, tårrtür, f. 3. (lat. Tortura) 4)
Pinsam behandling, för att tvinga till bekännelse. —
2) (fig.) Pinande, plågande.
T0RV1GG, se Thorvigg.
TORY, tå’rri, m. pl. tories (tå’rris). Anhän-.
gare af det aristokratiska partiet (ford. af
hofpar-tict) i England.
TOSCANSK, tåskånsk, a. 2. Son^ har
afseende på, tillhör, har sill ursprung ifrån Toscana
uti Italien. (Byggn. k.) T-a ordningen, hvars
pelare nästan likna den Doriska, men hafva sex
diamclrar i höjd. Kallas äfv. Den Elruriska.
TOSING, m. 2. (pop. o. fam.) Enfaldig karl.
TOSSA, f. 4. 4) (pop.) Se Padda. — 2) (fam.)
Enfaldig qvinna. [Tåssa.]
TOSSAKTIG, a. 2. (fam.) Enfaldig. —
Toss-aklighel, f. 3. — Tossa kligl, adv. [Tåss—.]
TÖST, se Toast.
TOSTE, tå’sste, m. sing. Växlsläglet
Rham-nus, isynnerhet arten R. frangula, eljest Brakved.
[Tåste. |
TOTA, v. n. 4. (fam.) T. efter, försöka att
göra efter, så godt man kan. T. lill, försöka
alt göra något så godt man kan, illa och
oformligt.
TOTAL, - ål, a. 2. (lat.) Hel och hållen.
TOTAL1TER, totålifr, adv. (lat.) Se Totalt,
TOTALITET,––––-ét, f. 3. (lat.) Det hela.
TOTALT, - ålt, adv. Helt och hållet,
fullkomligt. i grund.
TOTTE, m. 2. pl. totlar. 4) Liten
rundsvarf-vad stång eller kafle, hvaromkring, vid spinning,
linet viras, och hvarifrån tråden snos. — 2) Så
mycket lin, som på en gång viras omkring
densamma.
TOTUM, lölumm, n. sing. Etl slags spel med
en liten snurra, på hvars fyra sidor boksläfver
äro tecknade, som, då de falla uppåt, utvisa vinst
eller förlust.
TOXIKOLOGL låxikålåjf, f. 3. (grek.) Läran
om giftcrna.
TRADITION, - - tschön, f. 3. (lat.) 4)
Forn-sägen, folksägen, folkminne, öfverlemning från
fordna tider. — 2) Lära, sed, bruk, som
munl-ligen fortplantas. — 3) Genom sägner fortplantad
religionslära.
TRADITIONEL, tradittschonä’11, a. 2. (fr.
Tra-dilionnel) Grundad på eller fortplantad genom
tradition.
TRAF, trav, n. sing. Det slags skridt af
hästen, då fotskiftet sker med diagonala fölter,
d. v. s. alt ena sidans fram- och andra sidans
bakfot uppbära tillsammans kroppens tyngd och
skjuta den framåt, medan de andra tvenne
rötterna flytta sig framåt, samt att de förra lemna
sin plats, för att i sin ordning framflyttas, innan
de sednare hunnit taga markfäste. Rida, höra
i l., i fullt t., i smått t. — Ordet har, för sin
egentliga bem., icke bestämd form, utan blott i
några talesätt, och är då maskulin, t. ex.: Gå på
l-vcn, gå raskt på. Komma på t-vcn, i fart, i
gång. Komma cn på l-vcn, hjclpa på l-ven,
sätta i gång.
TRAFIK, - i’k, m. 3. (fr. Trafic) Handels- ell.
näringsrörclse.
TRAFIKANT, –ånnt, m. 3. En som
drif-ver handel eller näringsrörclse.
TRAFIKERA, v. n. 4. (fr. Trafiquer) Idka
handel eller näringsrörclse.
TRAFVA, v. n. I. 4) (fam.) Löpa, springa.
— 2) (om hästar) Gå i traf. Låta häslen l. T.
starkt, småll. T. på’, trafva starkt: äfv. fortare.
— Traf van de, n. 4. o. T r af ning, f. 2.
TRAFVA, v. a. II. T. ved, lägga upp ved i
staplar. — Trafning, f. 2.
TRAFVARE, m. 5. 4) Trafvande häst. Snäll
l. — Deraf Slädtrafvare. — 2) (skämlv.)
Springpojke.
TRAFVARLAPP, m. 2. (fam., skämlv.) Se
Trafvare, 2.
TRAFVE, m. 2. pl. trafvar. Upplagd stapel
Deraf Vedirafve.
TRAFVEN, lråv’n, se Traf.
TRAGEDI, traschedi’, f. 3. (grek.) 4) Se
Sorø-spel. — 2) (fig.) Sorglig händelse. — Ss.
T-skrif-vare.
TRAGIKER, lråschik’r, m. 5. (grek.)
Sorg-spelsförfattarc.
TRAGIKOMEDI, tråschikomedf, f. 3. 4)
Tea-lerpjcs, sorn på en gång är både sorg- och
lustspel. — 2) (fig.) På en gång ömklig och löjlig
händelse. [—com —
TRAGIKOMISK, tråschikömissk, a. 2. 4) På
cn gång sorglig och lustig; sorglustig. — 2) På en
gång ömklig och löjlig, [-com-.]
TRAGISK, tråschissk, a. 2. (grek.) 4) Som
hörcr till, ulmärker sorgspelet. — 2) Sorglig.
TRAGISKT, tråschisskt, adv. Sorgligt.
TRAGÖD, tragö’d, m. 5. (grek.)
Sorgspelsför-fatlare: äfv. tragisk skådespelare.
TRAKASSERA, v. a. 4. (fr. Tracasser) Oroa
ellcr besvära med krångel, gräl och ledsambeter.
[Trac —.]
TRAKASSERI, n. 3. (fr. Tracasserie)
Krångel, bråk, besvär, gräl, ledsambeter, förargliga
hinder. [Trac —
TRAKT, tråckt, m. 3. 4) Sträcka eller
särskilt del af land, haf ellcr sjö; viss del af
rymden. T-en omkring staden. De södra l-erna,
landsträckorna, länderna, orterna. Kryssa på en
viss l. af hofvel. Norra t-en af himmelen.
I l-en, i kringliggande ort. — Syn. Nejd, Bygd,
Ort, Region. — 2) Viss del af kroppen. I l-en
af hjerlat.
TRAKTA, tråckla, v. n. 4. T. efter, se
Eftertrakta. T. efter ens lif, söka att taga någon
af daga.
TRAKTAMENTE, lracktamä’nnte, n. 4. (fr.
Tratlemenl) Förplägning, undfägnad. [Tract —.]
TRAKTAN. tråcktann, f. sing. indcf. (af Trakta)
Sträfvande. Se Diktan.
TRAKTAT, tracktåt, m. 3. 4) Afhandling. —
2) Fördrag emellan stater. [Traclau]
TRAKTERA, tracklèra, v. a. 4. (lat. Traclare)
4) Behandla, bemöta, uppföra sig emot. T med
stryk, med ovetl. — 2) (med sak lill objekt)
Behandla, handlera. T. ell instrument väl. T.
etl ämne. — 3) Undfägna, pläga. T. någon väl,
dåligt. T. med vin. Han t-de oss slåtligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
