Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tomtning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOM
TOP
TOMTNING, tå’mmlninng, f. 2. (pop.)
Stängning.
TOMTNINGSMÜR, m. 2. Stängselmur.
TOMTORM, tå’mmt-6rm, m. 2. Sc Snok, I.
TOMTÖREN, n. 4. pl. Afgift för tomten,
hvarpå ett hus är bygdt, för platsen, der en
trädgård är anlagd, o. s. v.
TOMTÖRT, f. 3. Örten Lapsana communis
med små gula blommor.
TON (slutet o), m. 3. i) Ljud, hvars bestämda
höjd eller djup man kan falla. Förvexlas ofta
med Ljud. T-ernas olikhet beror af de
elastiska kropparnes och af luftens olika skakningar
på olika tider. Hög, låg t. Vackra, ljufva,
lena, fula, skarpa, slräfva l-er. Gifva en t.
ifrån sig. (I musik) Hel l., afslåndel emellan
tvenne toner, då emellan dem ligger en semilon.
Half t., då ingen sådan scmiton finnes emellan
dem. Sjunga, spela en t. högre, lägre, i en
tonart, som går en ton högre, lägre. — 2) Ljudet
af mcnniskorösten. Säges äfv. i fråga om fåglar.
Hon har vacker, len, skarp t. Näktergalens
ömma l-et. — 3) Tonart. Ur hvad 1. går
stycket? T-en är c-dur. Taga l-en, angifva den.
Sjunga, spela ur en högre, lägre t., ur en
annan t. — 4) Se Melodi. T-en lill en visa.
Hur låter l-en på den arian? Hvem har salt
l-en lill den visan? Komma på l-en, på rälla
l-en, åter finna melodien till ell stycke, då man
under sjungningen råkat förlora den; äfv. efter
frukllösa försök finna melodien till elt stycke,
som man vill sjunga. Komma ur l-en, vid sång
afvika från rälla melodien, så att man ej mera
minnes den. Ge l-en, angifva melodien. Del
sjunges på cn annan t. Hålla l-en, sjunga
rent och säkert. — 5) (gram.) Röstens höjning
eller sänkning på en stafvelse. Lägga l-en på
första stafvelsen af ell ord. — 6) (fig.) a) Sättet
all tala, med afseende på röstens ljud och de olika
känslor, som derigenom uttryckas. Tala ur en
hög, befallande l., på ell stolt, befallande sätt.
Tala, sjunga ur en högre 1., stegra sina
anspråk, antaga ell stoltare, mera befallande sätt.
Svara ur samma t., på samma sätt. Hålla
samma 1., Jöra samma språk. Tala ur en
klagande t., på ett klagande sätt. Tala, sjunga ur
annan 1., föra annat språk. — b) Sätt all tala
och uppföra sig. Folk af god t. Goda l-en
fordrar, all.. . Del hör lill god 1. all... Gifva
1. i sällskap, genom sitt exempel angifva
um-gängstonen i s. — 7) (mål.) Säges om de olika
färgsorter, som användas i en målning.
Färg-ljuset i en tafla.
TONA, v. n. 1. (nytt ord, lånadt af l. lönen)
Gifva en ton, ljuda.
TONART, m. 3. Den särskilta karakter, elt
sång- eller musikstycke bar, med afseende på den
skala, hvari det går.
TONFALL, n. 5. Sc Kadens, 4, a och c.
TONFISK, m. 2. En laggfenig fisk, 15 fot
lång och stundom 1000 marker tung; slålblå med
silfverglänsande fläckar. I Atlantiska hafvet, men
isynnerhet i Medelbafvct. Scomber Tbynnus.
TONFÖLJD, f. 3. 1) Följd af toner. — 2)
Se Skala, f. 2.
TONGIFVANDE, a. 1. Som ger tonen i
sällskap.
TONICA, f. 1. (i musik) Grundtonen för en
skala
TONIDKARE, m. 5. Sc Musikus.
TONJSK. a. 2. (med.) Stärkande.
TONKONST, f. 3. Se Musik, i, a*
II.
555
TONKONSTNÄR, m. 3. Se Musikus.
TONLEDNING, f. 2. Se Modulation.
TONLÄRA, f. 1. Se Musik, 1, b.
TONMÅLNING, f. 2. Musikstycke, hvari målas
vissa händelser, t. ex. ett bataljstycke.
TONOMFÅNG, n. 5. Omfång af toner ifrån
den lägsta till den högsta, t. ex. hos en röst, på
ett musikinstrument, o. s. v.
TONSTYCKE, n. 4. Se Musikstycke.
TONSUR, tånnsür, f. 3. (lat. Tonsura) 1)
Hårets afklippning eller afrakning på dem, som
hos katolikerna ingå i det andeliga ståndet.
TONSYSTEM, lönsystä’m, n. 3. Hela
omfånget af musikaliska toner, som i musik äro
antagna.
TONSÄTTARE, m. 5. En. sqm sätter
musikstycken. — Syn. Komponist, Kompositör.
TONSÄTTNING, f. 2. Sättning, förfallande
af musikslycken. — Syn. Komponering,
Komposition.
TONTECKEN, n. 5. 1) (gram.) Tecken till
utmärkande af tonen. Jfr. Ton, 5. — 2) Se
Not, I, 4.
TONT1N, tånnli’n, m. 3. Elt slags lifränta,
bcnämd efter Italienaren Lorenzo Tontini, som
först uppfann densamma.
TONVIGT, tönvfggt, f. 3. Sc Accenl, 4. o. 5.
TOPAS, topås, m. 3. En gul, genomskinlig
ädelsten.
TOPOGRAF, tåpågråf, m. 3. (grek.) En, som
beskrifver orter och trakter. [— graph.]
TOPOGRAFI, tåpågraff, f. 3. (grek.)
Beskrif-ningen om länders ytformcr, med derpå befintliga
naturliga och konstgjorda föremål. Orlbeskrifning.
[—graphi.]
TOPOGRAFISK, lapagråfissk, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på topografien. T. corps,
särskilt inrättad corps, hvilken det tillhör alt
samla och utarbeta allt hvad som hörcr lill en
noggrann mililärisk affaltning af elt lands
yt-förändringar och undersökningen om dess
tjen-lighet för hvarjehanda mililäriska företag.
[Topo-graph -.]
TOPP! int. I. (t. lopp; fr. Töpe, af verbet
Töper, i äldre språket Tocquer, röra, beröra)
Uttryck, då man, lill tecken af bifall till cll
förslag, säller tummen emot cn annans. Må göra!
må gå! det är jag med om; del går jag in på.
TOPP, m. 2. II. 1) Öfversta ändan af vissa
höga föremål, såsom träd, berg, master, stänger
på fartyg, o. s. v. På l-en af ell berg. (Fam.)
Från l. lill tå, från hufvud till fot. — 2)
Kägel-formig kropp. En l. socker. — Sä. T-furm.
TOPPA, v. a. 1. T. träd, afhugga loppen af
dem. T. socker, hälla sockerlagen i formar, för
all antaga loppform. (Sjöt.) T. en rå, bringa den
i en horisontel eller ock i en emot horisonten
lutande ställning.
TOPPGRENTG, a. 2. Säges om träd, hvilkas
grenar utgå från toppen.
TOPPHUGGA, v. a. 3. (böjes som Hugga)
Afhugga toppen af något.
TOPPHÖNS. n. 5. Se Tofshöns.
TOPPKRONA, f. 4. Krona i loppen på träd.
TOPPLÄNTA. f. 1. (skepp.) T-lor, låg ifrån
ändarna af en rå, som fara uppåt genom block,
och tjena alt toppa och stötta den.
TOPPNING, f. 2. Handlingen, då något toppas.
TOPPRASANDE, la pp råsande, a. 4. (fam.)
Ytterst vred, i högsta måtto uppbragt.
TOPPREP, n. 5. (skepp.) Ell tåg, som stöttar
öfversta ändan af en bom.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
