Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tennfolium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEN
TER
529
TENNFOLIUM, lennföliumm, n. sing. Se
Stanniol.
TENNGJUTARE, m. 6. Handtverkare, som
af lenn förfärdigar hvarjehanda kärl och
husge-rådssaker.
TENNGJUTERL n. 3. En tenngjutares
verkstad.
TENNLOD. n. S. Se Snäll-lod.
TENNLÖDNING, f. 2. Lödning med snäll-lod.
TENNOXID, lènnåxid, m. 3. Oxideradt lenn.
TENNPROF, n. 5. Profning af tennets renhet.
TENNSAK, f. 3. (mest i plural) Kärl eller
husgerådssak af lenn.
TENNSALT, n. 3. Förening af lennoxid eller
tennoxidul med en syra.
TENNSPAT. m. 3. Spalig tennmalm.
TENNSTEN. m. 2. Ett slags mörkbrun
tennmalm. som utgöres af tennoxid.
TENOR, tenör ell. tenår, m. 3. (ital. Tenore)
i) Den högre mansrösten. — 2) Person med
sådan röst. — 3) D-strängen på en violin. — Ss.
T-stäm ma.
TENORIST. -i’ssl, m. 3. Tenorsångare.
TENORKLAV, lena rklåv, m. 3. (i musik) Det
slags klav, som står på fjerde linien.
TENORSÅNGARE, m. 5. Sångare med
tenorstämma.
TENTAMEN, tänntamänn, m. p). tentamina.
(latinskt ord) Förutgående pröfning till en examen.
TENTATOR, tänntåtårr, m. 3. (latinskt ord)
Den. som tenterar en examinand.
TENTERA, tänntèra, v. a. i. (lat. Tentare)
Pröfva någon, som skall undergå examen. — V. n.
Försöka. — Tenterande, n. 4. o. Tenlering,
f. 2.
TEODICÉ, teådisé, f. 3. (grek.) Bemödandet
att rättfärdiga Gud med afseende på det ondas
tillvaro i verlden. — Skrifvcs äfv. Theodicé.
TEOGNOSI, teågnåsi’, f. 3. (grek.) Kunskap
om Gud. — Skrifves äfv. Theognosi.
TEOGONI, leågånf, f. 3. (grek.) Läran om
hedniska gudars tillkomst eller födelse. — Äfv.
Theogoni.
TEOKRATI. teåkrati’, f. 3. (grek.)
Preslrege-ring under Guds omedelbara ledning. — Äfv.
Theo kr a ti. [— crali.]
TEOKRATISK, teåkraliisk, a. 2. Som
angår en teokrati. — Äfv. Theokralisk. [— [-cra-tisk.]-] {+cra-
tisk.]+}
TEOLOG, teålå’g, m. 3. (grek.) En, som är
kunnig i teologien. [Theolog.]
TEOLOGI, leålåji’, f. 3. (grek.) Religionens
vetenskapliga behandling. T-e doktor.
[Theo-logie-l
TEOLOGISK, tealajissk, a. 2. Som angar
eller tillhör teologien. T-l studium. [Theo-.]
TEOLOGISKT, teålå jisskl, adv. I teologiskt
hänseende. [The —.]
TEORB, ieå’rrb, m. 3. (ilal. Tiorba) Ett slags
luta. [Theorb.]
TEOREM, teoräm. n. 3. (grek.) Så kallas, i
matematiken, en sals, som kan bevisas. [-[Theo-räm.]-] {+[Theo-
räm.]+}
TEORETIKER. teorèlick’r, m. 5. eller
TEO-RETIKUS, teorètikuss, m. (i pl. lat. theorelici,
skämtv. leorelikusar, vanligen teoretiker) En,
som sysselsätter sig med blotta teorien. [Theo —.]
TEORETISK, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på leorien. [Teo—.]
TEORETISKT, adv. I teoretiskt hänseende.
[Theo -.]
TEORI, teori’ ell. teåri’, f. 3. (grek.)
Veten-II.
skaplig lära i och för sig, utan tillämpning
(praxis). Jfr. Praktik och Praxis. [Theorie.]
TEOSOF, teåså’f, m. 3. (grek.) En, som
upp-gifver sig hafva gudomliga uppenbarelser och
derigenom en högre kunskap om Gud. [-[Theo-soph.]-] {+[Theo-
soph.]+}
TEOSOFI, leåsåfi’, f. 3. (grek.) Föregifven
högre kunskap om Gud, som på öfvernaturlig väg
bibringas vissa utvalda. [Theosophie.]
TEPIG, a. 2. (pop.) Se Våpig.
TERAPI, –pf, f. 3. (grek. Therapeia) Läran
om sjukdomars behandling och de sjukes vård.
[Therapie.]
TERAPEUTIK, terapävvli’k, f. 3. Se Terapi.
TERIAK, tèriack. m. sing. (af grek. Thärion,
vildl djur) Ett mångfaldigt sammansatt läkemedel,
ursprungligen ell motgift emot giftiga djurs bett,
sedan länge ansedt som ell universalmedel, men
nu till stor del kommet ur bruk. [Theriak.]
TERM, ta’rrm, m. 3. (lal. Terminus. gräns)
i) Ord. uttryck. — 2) (mat.) a) Hvarje storhet i
en proportion eller en progression. — b) Hvarje
storhet i en algebraisk expression, som är skild
ifrån en annan genom tecknet + ell. —.
TERMIN, tärrmi n, m. 3. (lat. Terminus, gräns)
4) Bestämd tid, förfallolid. Betala i två t-er.
T-en är ute. — 2) Viss bestämd tid på året, då
någon viss sysselsättning äger rum, t. ex. vid ett
läroverk (Läselermin), en teater, o. s. v. Se
Speltermin. m. fl.
TERMINOLOGI, tärrminålåji’, f. 3. (af lat.
Terminus, och grek. Logos, lära)
Sammanfattning och förklaring af de brukliga konstorden i
en vetenskap, o. s. v.
TERMIT, lärrmft, m. 3. Hvit myra i de
tropiska länderna. Termes falale.
TERMOMETER, tärrmoméfr, m. 2. p). —
metrar. (från grek.) Glasrör, i ena ändan utblåst
till en ihålig kula, samt till en del fyldt med
qvicksilfver och graderadl, med hvars tillhjelp
större eller mindre värmegrad kan beslämmas.
Värmemälare. [Therm —.]
TERMOMETRISK, a. 2. Som angår
termometern.
TERN, tä’rn, m. 3. (af lat. Terni, tre i sender)
1) Tre ark papper, lagda inom hvarandra. — 2)
Tre mimror, som utkomma på en lotleriinsals.
TERNA, TERNING, se Tärna, Tärning.
TE-ROS, lè-rös, f. 4. En art af Rosornas
slägte, hvars blomma har lukt af kinesiskt te.
Rosa Thea.
TERPENTIN, tärrpännlfn. m. sing. (lat.
Tere-binlhina, näml, resina) Den flytande kådan af
vissa barrträd. Vanlig l.. gran- eller tallkåda,
som kommer i handeln uti form af en
grågul, oklar, grötformig eller honungstjock massa.
Venedisk l, af Lärkträdet, klar, genomskinlig,
af hvilgul färg. Fransk l., en liknande sort af
trädet Pinus picea. Cyprisk t., af trädslaget
Pi-stacia lerebinthma. — Ss. T-a kl i g.
TERPENTIN- FERNISSA,
lärrpänntin-fä’r-nissa, f. 4. Fernissa, beredd af venedisk
terpentin, terpenlinolja, m. m.
TERPENTINOLJA, f. 4. Ett slags olja, som
erhålles, genom distillation med valten, af
terpentin.
TERPENTIN-SPIRITUS,
tärrpänntin-spi’ri-tuss, m. sing. Se Terpenlinolja.
TERPENTINTRÄD, n. 5. Trädslaget Pislacia
terebinthina, på Cypern och Chios.
TERPSICHORE, Jerrpsiköre, nom. prop. f.
(grek.) Danskonstens sångmö.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
