Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stuckatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STU
STU
471
STUCKATUR, –ür, m. 3. Arbete af stuck.
STUCKATÖR, –ö’r, m. 3. En, som arbetar
i stuck.
STUCKEN, se Slicka.
STUDEL, stüd’1, m. 2. pl. sludlar. (tysklord)
Betäckningen öfver nöten i clt bösslås.
STUDENT, - dännt, m. 3. Studerande vid
ett universitet. — Ss. S-kalas,-lefnad,-lif,
-lik, -likt, -maner, -messig, -nöje,
-privilegium, -rättighet. -värja, -år.
STUDENTBREF, -dännlbrév, n. 3.
Dokument. hvarigenom intygas, att någon blifvit som
student inskrifven.
STUDENTEXAMEN, sluda nntäxåmänn, , m.
pl. — examina. Förhör, som en yngling måste
undergå, innan han till student antages.
STUDENTFÖRENING, f. 2. Förening af ett
universitets medlemmar, hvars ändamål är att bilda
ett närmare föreningsband dem emellan.
STUDENTHAFRE, m. sing. (fam. o. skämlv.)
Russin.
STUDENTIKOS, studännlikös, adv. (fam. o.
skämtv.) På studentmaner.
STUDENTKAKA, f. i. Ett slags
ugnskon-fektur.
STUDENTNEGLIKA, sluda nntnä’jlicka, f. i.
Örten Lychnis chalcedonica med högröda
blommor.
STUDENTROS, f. 4. Se Sludcnlneglika.
STUDERA, v. n. o. a. 4. (lat. Sludere) 4)
Vinnlägga sig om alt genom böckers läsning eller
muntlig undervisning inhämta kunskaper i ett eller
flera lärda eller vetenskapliga ämnen. S. vid ell
universitet. S. lag/arcnhelen. S. till prest, för
alt blifva prest. S. ut, fullborda sina studier. —
2) Beflita sig, vinnlägga sig om. 5. konsten all
behaga. — 3) Söka utforska, utgrunda, göra sig
bekanl med. S. en persons karakter, — 4) S.
på, länka, fundera på, ämna. S. på
skälmstycken. S. på all spela någon ell spratt. S. ut,
se Ulstudera. — S-nde, part. akt. S. yngling.
— Brukas mest subslanlivl. En s. Några s.
— S-d, part. pass. Som blifvit studerad,
in-öfvad. Med s. konst. Se miner. — Säges äfv.
adjeklivl om den, som studerat. En s. karl. —
Studerande, n. 4. o. Sludering, f. 2.
STUDERKAMMARE, -èr–-, m. 2. pl.
— kamrar, och
STUDERRUM, -èrrümm, n. 3. Kammare,
rum, der man studerar.
STUDERLAMPA, f. 4. Lampa alt sludera vid.
STUDIUM, slüdiumm, n. (latinskt ord) Lärd
eller vetenskaplig ansträngning, sysselsättning eller
forskning; ihärdigt tänkande öfver något ämne;
äfv. diktan och traktan, ifrigt bemödande. Göra
ell s. af något. Göra något Ull sill s. Del
är hans s., hans enda s., han tänker ej på
annat. — Studier, pl. i) Sludering; liden, under
hvilken man studerar. Fullborda sina s. Han
har ej ännu slutat sina s. — 2) Inhämtade
kunskaper. Ha goda s. Han har inga s. —
3) öfningar i en konst.
STUDS, slüdds, m. Se Sludsning. Taga s.,
studsa. — Syn. Bakslag, Återslag, Bakstuds,
Bakslöt, Baksprång. [Stuss, Stuls.]
STUDSA, stüddsa, v. n. 4. (af Stöta) 4)
Häftigt fara tillbaka, upp, ifrån en påstött kropp.
Kulan s-de från muren. Man säger äfv. S.
tillbaka, å‘ler. Bollen s-de mot väggen. —
2) (fig.) Fara tillbaka af bestörtning, blifva i hög
grad förvånad, ifrig, förlägen, rädd. Han s-de
vid denna underrättelse. S. vid ens åsyn.
Jag s-r ej för någon fara. — Studsande,
n. 4. [Stussa, Stutsa.]
STUDSARE, m. 3. (t. Slulzuhr) Se
Bord-sludsare. — Skrifves äfv. Slussare.
STUDSNING, f. 2. 4) En kropps
tillbaka-farande från en annan, mot hvilken han stött.
Ta bollen i s-en. — 2) Sinnesrörelsen, då man
studsar. [Slussning.]
STUDSMNGSSKOTT, n. 5. Kanonskott, då
kulan i sin fart studsar upp ifrån marken.
STUF, stüv, m. 2. pl. slufvar. (af gamla ordet
Slufva, afskära) Återstående liten bil af ett
klädes-, väf- eller tygstycke.
STUFF, m. 3. Litet profslycke af malm cller
något annat mineral.
STUFFGODS. n. sing. (bergv.) Styckemalm.
STUFN1NG, f. 2. Handlingen, då man slufvar
(för begge bem.).
STUFVA, v. a. 4. 4) Koka något i slulet
kärl, vid sakta eld, med lillsals af kryddor. S.
kött, fisk, polales. S. 6m, upp, se Omstufva,
Uppslufva. — 2) (sjöt.) Lägga laslen i ell fartyg.
S. in, inlasta och slufva; (fig. fam.) införa i
munnen, t. ex. s. in en lobaksbuss. S. 6m,
lägga om lasten. — S-d, part. pass. S. rätt.
S-l kött. S. kalf, hare, karp.
STUFVA, f. 4. Se Sluga.
STUFVARE, m. 3. En, som slufvar lasten i
ett farlyg.
STUGA, f. 4. (I äldre språket Sluw; isl.
Slufa; t. Slube.) 4) (ursprungi.) Boningsrum med
eldstad, mindre än sal, och skildt ifrån Kammare
dcruli, att den sednarc ursprungligen ej var
eldrum. Bibehåller sig ännu för denna allmänna
bem. uti Bad-, Bagar-, Rak-, Tvättstuga, m. fl.
I tyskan liar man dessutom Wohn-, Familicn-,
Kinder-, Sludir-, Gast-, Schlaf-, Kocbslube. —
2) (nu) a) Del större dagliga rummet i en bondes
hus. S. och kammare. Säges äfv. i allmänhet
om lägre folkets boningsrum. Träda in i s-n
hos en lorpare. — Hit hör sammansättningen
Drängstuga. — b) Simpelt, mindre boningshus,
isynn. för bondfolk och arbetare. Sålunda Bond-,
Torparc-, Smed-, Backstuga, m. fl. — Ss.
Stugdörr, -golf, -qvasl. Man säger äfv.
Sluyu-dörr, o. s. v.
STUGGR1S, slüg-gris, m. 2. 4) Gris, som
uppfödes inne i bondens sluga. — 2) (fig. fam.)
Någon, som man klemar med. — 1 samma
mening brukas äfv. Slug lam, stüglåmm, n. 3.
STUKA, v. a. 4. Sammantrycka jern på
längden, för atl gifva det tillökning i tjockleken. —
— St u kn ing, f. 2.
STUKAT, - åt, m. 3. Fordom bruklig lång,
smal värja med spetsig udd.
STULEN, part. pass, af Sljäla.
STULTA, slüllta, v. n. 4. (lam.) Gå vacklande
och lutad som gamla gubbar. Säges äfv. om
barn. — Stullande, n. 4.
STUM, slümm, a. 2. 4) Som saknar förmågan
alt tala. Döf och s. ell. Döfslum. — 2) Som af
någon tillfällig orsak ej förmår alt tala. Han blef
alldeles s. af häpnad. (Fam.) S. som en fisk.
Man säger äfv. S. lystnad, häpnad. — 3) (gram.)
S. bokslaf, som ej höres i uttalet; äfv. som
fordrar vokal i uttalet (Muta). — 4) S. värk, dof v.
S-ma synder, onaturliga.
STUMHET, f. 3. Egenskapen att vara stum
(bem. 4 o. 2).
STUMP, m. 2. (af gamla ordet Slufva, afskära)
Litet återstående stycke af något afskuret,
afsla-get, afbrulet, o. s. v. S. af en käpp, af en land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
