Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stjelpugn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJ
STJ
457
ni s-per, kör omkull. — 2) Falla öfver ända,
stupa omkull. (Har, för denna bem., i Impf.
Slalp; Sup. Slulpil; Part. pret. Slulpen.)
Hästen stalp under honom. Ofta har han raglal,
men aldrig slulpil. Han slalp och dog. —
Sljelpning, f. 2. [Stjälpa.]
STJELPUGN, m. 2. Ett slags gjutugn, hvarur
det smälta jernet utslörtas genom ugnens
sljelp-ning.
STJERN, m. sing. Se Bläs, 4.
STJERNA, f. 4. i) a) (i vidsträckt mening)
Benämning på alla himlakroppar, utom solen och
månen, således äfv. planeter (Irrstjernor) och
kometer (svanssljernor). S-nornas lopp, rörelse.
En s. af första storleken. {Fig.) Under cn
lycklig s., under lyckliga förebud. Vara född
under en lycklig s., hafva god lycka. Upphöja
till s-norna, i hög grad prisa, berömma. — 2)
Hvad som liknar en sljerna. Slå en s. i isen.
S. på en sporre, kringlan derpå. — 3)
Sljern-formig prydnad, hvilken bäres på bröstet såsom
utmärkelsetecken, tillhörande någon orden
(Or-densstjerna). Prydd med s-nor och band. —
4) Sljernformigt hänvisningstecken i böcker. Äfv.
Asterisk. — Ss. Sljern beströdd ell.-st rödd,
-figur, -flock, -form, - full.
STJERNANIS, schä’rnåniss, m. sing. Frukten
af Stjernanisträdet, hvilken beslår af flera i
sljern-form sammanväxta fröhus, med cn angenäm
krydd-smak.
STJERNANISTRÄD, s. n. 5. Etl träd i Kina
och på Japan, likt elt lagerträd, med stora gula
blommor, och hvars frukt kallas Stjcrnanis.
Illi-cium anisatum.
STJERNB1LD, m. 3. (aslr.) Grupp af
fixsljer-nor, som man länker sig under någon viss bild,
t. ex.: Jungfruns s. — Syn. Konstellation.
STJERNBINDEL, m. 2. pl. — bindlar. Ett
slags fällskärsbindel.
STJERNBLOMMA, f. i. örtslägtet Slellaria.
Se äfv Asler.
STJERNDYGN, n. 3. (lidr.) Tiden för cn hel
jordens omhvälfning kring sin axel.
STJERNFALL n. 3. 1) Luftfenomcn, hvilket
visar sig i luftens högre regioner såsom cn
fallande sljerna, med elt lifligt hvilt ljus. — 2) (Cg.
skämtv.) Ordensutnämning.
STJERNH1MMEL, m. 2. pl. - himlar.
Himla-hvalfvet.
STJERNHJUL, n. 3. (mck.) Hjul, som har
tänder eller kuggar i sin periferi.
STJERNHVALFVET, n. sing. def.
Himla-hvalfvet.
STJERNHYACINT, scha rnhyasi nnt, m. 3.
En art af örtslägtet Scilla.
STJERNIG, a. 2. Beströdd med stjernor.
STJERNKIKARE, m. 5. 4) Se Astronom. —
2) En taggfcnig fisk, i Medclhafvet, 8 till 40
tum lång, med ögonen på pannan. Uranoscopus
scabcr.
STJERNKIKARKONST, f. 5. Se
Astronomi.
STJERNKIKERI, n. 3. 4) Astronomiskt
ob-servatorium. — 2) Se Astronomi.
STJERNKLAR, a. 2. Klar och med tindrande
stjernor. S. himmel, natt. Del är s-l.
STJERNKLASE, m. 2. pl. — klasar. Se
Sljernbild.
STJERNKOPP, m. 2. pl. — koppar, (af t.
Kopf, hufvud) Häst med stjern.
STJERNKORALL, –all. m. 3. Ett slags
korall, som bar en kalkmassa med runda grenar,
II.
fullsatt med stjernlika rum för polyperna.
Ma-drepora.
STJERNKORS, n. 3. (herald.) Kors, bvars
armar äro afspclsade mot ändarna.
STJERNKRETS, m. 2. 4) Grupp af stjernor.
— 2) Se Solsystem.
STJERNKUNNIG, a. 2. o. s. Kunnig i
astronomi.
STJERNKUNNIGHET eller STJERNKUNt
SKAP, f. 3. Se Astronomi.
STJERNLJUS, a. 2. Se Sljernklar. — S.n.
Ljus, som utbreder sig ifrån stjernorna.
STJERNMOSSA, f. 4. Moss-slägtct Mnium.
STJERNSAFIR, schä rnsafl r, m. 3. Eh
ädelsten, dels pcrlgrå, dels röd, och som har den
egenskapen, att, om en sida afslipas, återkastas
ifrån den afslipade fläcken ett sexslråligt ljus, likt
en sljerna. (- saphir.]
STJERNSKANS, m. 2. (bcfäsln.) En i
tenalj-form bruten, sluten skans.
STJERNSKOTT, n. 3. Se Sljernfall.
STJERNSLAGG, m. 3. Ett slags asbest med
stjernlika fibrer.
STJERNSTEN, m. 2. Stjernformig
försle-ning.
STJERNSTÖR, m. 2. Fisk af Störsläglct, 4
fot lång, smärt, med mycket lång nos. Acipenscr
stellatus.
STJERNTID, m. 3. (tidräkn.) Tiden för
stjern-himmclens skenbara dagliga omhvälfning kring
jorden.
STJERNTISTEL, m. 2. pl. — tistlar. En
art af Tistelslägtel. Carduus stellatus.
STJERNTYDARE, m. 3. Se Astrolog.
STJERNTYDERI. n. 3. -TYDNING, f. 2. ell.
-TYDARKONST, f. 3. Se Astrologi.
STJERNTÄRTA, f. 4. Elt slags tårta,
uppsatt i stjernform.
STJERNUR, n. 5. Ett slags inrättning,
hvarigenom af stjernornas stånd nattens limmar
bestämmas.
STJERNVETENSKAP. f. 3. Se Astronomi.
STJERNÅR, n. 3. (tidrälfe) Periodiskt solår
eller den tid, som jorden använder att bcskrifva
360° omkring solens medelpunkt.
STJERNÖRT, f. 3. Se Stjcrnblomma.
STJERT, m. 2. 4) Den utom sjelfva
kroppen utskjutande förlängning af ryggraden hos
fåglar och iiskar. Fågelstjert, Fiskstjert. Vicka
på s-cn som cn sädesärla. — 2) (fam.) Se
Stuss. — 3) a) Hammarskaftets förlängning
bakom hylsten, pä knipphamrar. — b) Bakre delen
af kolfvcn i ell lås. — c) Den bakåt gående,
något nedböjda delen af cn bösspipa. — d) (skepp.)
En kori tågända, fästad vid ctl annat tåg, cn
kaus eller clt block, för all faslgöra dem, der de
skola brukas. — e) S-en på cn plog, se
Plog-stjcrl. [Stjärt.]
STJERTAND, f. 3. pl. — änder. En art af
Andslägtet, öfver 2 fot lång, med lång näbb, grön
vingspegel och svartaktiga eller gråa ben. Anas
acuta.
STJERTBLOCK, n. 3. (skepp.) Block med sljcrt
i sL f. hake.
STJERTFENA, f. 4. Fena vid stjertcn på
fiskar.
STJERTFJÄDER, m. 2. pl. — fjädrar.
Fjä-der i sljerten på en fågel.
STJERTHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar.
Smideshammare med stjert (3, a).
STJERTMES, m. 2. Fågel af Mcsarnes slägle.
Parus caudalus.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
