Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Schau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
SCH
SE
SCHAU. (tysk sjölerm) Flagg i s., då flaggan
fladdrar sammanbunden, för alt tillkännagifva, att
man behöfver hjelp.
SCHAVOTT, -vå’U, m. 3. (fr. Échafaud)
Upprest bög ställning, på hvilken cn brottsling
undergår lifsstrafT eller utslälles att skämmas. Dö
på s-en, blifva balshuggen. Slå på s-en, se
Schavottera. [Skavolt.]
SCHAVOTTERA. scbavåtlèra, v. n. 4. 4)
Vara utställd på schavotten till offentlig vanära.
— 2) (fig.) Röna uppenbara tecken till allmänt
förakt i anseende till någon begången låg,
van-ärande handling. Låta någon s.
SCHEBECK, schebä ck, m. 3. Ett litet
Ivå-masladt farlyg, som begagnas på Medelhafvet.
[Chebeck.]
SCHEELESGRÖNT, n. sing. Ett slags grön
färg, bestående af arseniksyrlig och ätliksyrad
kopparoxid.
SCHEIK, schä’jk, m. 3. Arabisk
stamhöf-ding.
SCHELLACK, schä’llack, m. sing. En sort
gummilacea.
SCHEMA, n. pl. — ta. (grek.) Mönster,
utkast.
SCHEMATISERA, v. a. o. n. 4. Uppställa
schema af något; framställa i form af schema.—
Schematiserande, n. 4.
SCHEMATISK, a. 2. Uppställd i schema,
framställd såsom mönster.
SCHERIF, -fff, m. 3. (arabiskt ord, som
betyder: helig) Hos Turkarna, titel för Mohammcds
efterkommande.
SCHERSMIN, schärrsmfn, f. 3. Buskväxt från
södra Europa, med hvila blommor af angenäm,
men något döfvande lukt. Philadelpbus
corona-rius. Kallas af trädgårdsmästare Jasmin.
SCHERZO, schä’rrso. (i musik) Skämtsamt
tonstycke.
SCHIBOLETH, n. sing. Jhebr.) Ord eller
uttryck, hvarigenom man förråder sig att icke höra
lill ett visst parti. Ofelbart kännetecken för ett
parti.
SCHIFFER, se Chiffer.
SCHIKT, schickl, n. 3. (t. Schichl; geol.)
Hvarf. lager (af bergarter). [Schicht.J
SCHIKTAD, schi cktadd, a. 2. (geol.)
Hvarf-lagrad (om bergarter). [Scbichtad.]
SCHISM, schfssm, m. 3. (gr. Schisma)
Söndring. Brukas vanligtvis i fråga om religion.
SCHISMATIKER, schissmålick’r, m. 6. eller
SCHISMATIKUS, schissmåtikuss, m. pl.
schis-malici. En, som skiljer sig ifrån den allmänna
trosbekännelsen.
SCHISMATISK, a. 2. Som skiljer sig ifrån
den allmänna trosbekännelsen.
SCHNAPPS, m. 2. (tyskt ord) En sup brännvin.
SCHOKLAD ell. SCHOKOLAD, se Choklad.
SCHOLA, se Skola.
SCHOLARIS, skolariss, m. pl. scholares. (lal.)
Skolgosse.
SCHOLASTIKER, skolåslick’r, m. 5. eller
SCHOLASTIKUS, skolåstikuss, m. pl.
scho-laslici. 4) Skollärd, skolvis. — 2) (i medeltiden)
Filosof, som sökte tolka kristna kyrkans
lärosatser medelst den aristoteliska filosofien. — 3)
(föraktligt) Lärd, hvars kunskaper föga duga för det
allmänna lifvet. Kammarvis. — Skrifves äfv.
Seholaslicus.
SCHOLASTISK, a. 2. 4) Skolmessig, enlig
med skollärdomen, derpå grundad eller deraf
hämtad. — 2) Som har afseende på, förfäktades af
medeltidens Skolastiker. S-a filosofien. — Äfv.
Skolaslisk.
SCHONARE ell. SCHONERT, se Skonert.
SCHOSER, schå’s’r, 3. pl. (fr. Choses; fam.)
Upptåg, konster, gyckel.
SCHUSTER, n. sing. indef. (tyskt ord, som
betyder Skomakare) Elt slags brädspel.
SCHüTTGELB, schy’ttgä’llb, m. sing. (tyskt
ord) Ett slags gul färg.
SCHWEIZERI, –ri’, n. 3. Ställe, der alla
slags likörer utminuteras. Äfv. Likörkammare.
SCHÄARE, m. 3. En person, som för
dagspenning arbetar på varf eller i hamn liggande
farlyg.
SCHÅP, SCHÄPA SIG, sc Sjåp, Sjåpa sig.
SCHÄCK. m. 2. Schäckig häst.
SCHÄCK, SCHÄCKIG, se Skäck, Skäckig.
SCHÄFERHATT, schaCrhåit, m. 2. (af l.
Schäfer, herde; således egentl.: herdehalt) Eli
slags fruntimmershatt, som begagnas
sommartiden.
S HÄFERI, –ri’, n. 3. (l. Schäferei) 4)
Större fårbjord. som underhålles på en
landt-egendom. — 2) De dertill nödiga byggnader.
Får-gård.
SCHÄS, m. 2. (fr. Chaise) Eli Ivåhjuligt, lätt
åkdon på fjädrar.
SCHÖRL, se Skörl.
SCIENTIFIK, schiänntiffk, a. 2. (fr.
Scienti-fique, af lat. Scientia) Vetenskaplig.
SCILLA, f. sing. Se Hafslök.
SCOLASTISK, se Scliolaslisk.
SCORBUTISK, se Skorbulisk.
SCORPION, se Skorpion.
SCRIBENT, m. fl., se Skribent,
SCROFLER, se Skrofler.
SCRUPEL, SCRUPULÖS, se Skrupel,
Skrupulös.
SCÜDO, pl. scudi. Ell italienskt guld- och
silfvermynt, af olika värde.
SCULPTUR, se Skulptur.
SE, v. a. 2. Impf. Såg. 4) Medelst synsinuet
uppfatta bilden af ylire föremål; bruka sin
synförmåga. S. ell föremål. S. hafvet på afstånd.
Jag såg honom genom fönstret. Han ville ej
blifva sedd. S. någon i synen, med sina ögon
möta ens blickar. Låta s., visa. Låta sig ses
ell. låta s. sig, visa sig. Han ser blott sina
vänner hos sig, emottager blott besök af sina
vänner. (Fig.) Han har sett döden på nära
håll, varit utsålt för dödsfara. S. någon med
godt öga, med välvilja. S. gerna, ogerna, tycka
om, önska, ej tycka om, t. ex.: Han är gerna
sedd af alla; det skulle jag gerna s. Brukas
stundom absolut, t. ex.: S. pä nära, långl håll.
Jag ser ej all vägleda mig. S. klart, tydligt,
dunkelt (äfv. i figurlig mening). S. snedt, kasta
Ögonen åt sidan; (fig.) s. snedt på någon, se på
någon med en min af ovilja, vara någon gramse.
S. med egna ögon. S. med kikare, medelst
kikares sättande för ögonen. S. på någon. S.
på sitt ur. S. tillbaka. S. under en bro. S.
öfver en mur. S. åt väggen. (Fig.) Gud ser
i hjertal, känner hjertats tankar. S. på del
allmänna bästa, vara mån derom, sörja derför.
S. på styfvern, se Slyfver. Icke s. längre än
näsan är lång, vara kortsynt. S. så, s. der,
s. här, brukas nästan utropsvis, då man vill fästa
uppmärksamheten på något, t. ex.: S. så, nu
regnar del S. så, nu är del på tok igen. S.
så, nu är han här. S. der kommer han.
S. der ha vi honom. S. här är jag nu. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
