- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
269

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Reduktion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RED

REF

269

tillstånd. — Reducerande, n. 4. o.
Reducering. f. 2.

REDUKTION, reducklschön, f. 3. 1)
Inskränkning, nedsättning, indragning. — 2) Upplösning,
sönderdelning i smärre delar. — 3) (aritm.) Ett
tals förvandling till uttryck i annan sort. — 4)
En figurs eller saks förminskning efter viss
upp-gifven proportion. — 5) (kem.) Förrättningen, då
man reducerar en oxiderad kropp. Jfr.
Reducera, 8. — 6) (hist. o. kameral.) Indragning till
kronan af från henne afsöndrad egendom, [-duct-.]

REDUKTIONSPROF, reducktschönspröv, n. 5.
(kem.) Så kallas i proberkonsten, då man i en
degel med kol reducerar en metalloxid, för att
erhålla metallen, l-duct—.]

REDUKTIONSRÄKNTNG, f. 2. Det slags
räk-ningssätt, då man reducerar tal till uttryck i
annan sorl.

REDUPLIKATION. - –-tschön, f. 3. (gram.)
Fördubbling af en bokstaf eller en stafvelse.

REDUTT, -Att, m. 3. (fr. Redoute) Slutet
fällverk.

REEL, reä’l, a. 2. (fr. Réel. af lat. Realis) 1)
Verklig, väsendtlig. R. nytta. — 2) Redbar. En
r. man. — 3) Grundlig. R-a insigler.

REELT. reä’lt, adv. Redbart, grundligt,
ordentligt. R. gjordl arbete. .

REEXPORTATION, reäxpårrtatschön, f. 3.
Återulförsel.

REEXPORTERA, reäxpårrtèra, v. a. i. Åter
ur riket utföra (inkomna varor).

REF, f. 2. pl. refvar. I. (i fornspråkct Ræffr)
Hopsnodl garn, silke eller tagel, som begagnas
till vissa fiskredskap. Deraf Metref, Långref.

REF, n. 5. II. (isl. Rif) Ett grund, som
sträcker sig ut ifrån landet. — Bildar
sammansättningarna Sandref. Stenref.

REF, n. 5. III. (t. Rebe) Stjelk, som på längre
mellanrum slår rötter i jorden, och emellan dessa
ställen mer eller mindre bågformigt höjer sig ifrån
densamma. Kallas äfv. Refva.

REF, n. 5. IV. (af Rifva) Rifvande, slitning.
Deraf Bukaref, Magref.

REF, n. 5. V. (t. Rf/f ell. Reef; sjöt.) En
eller flera mindre delar af ett segel, hvilka medelst
sejsingar kunna sammanvikas eller upprullas och
fastknytas så, att seglets vindfång derigenom
minskas.

REFAKTIE, refåcklsie, f. 5. (handelst.) Afdrag
i betalningen för skadade varor.

REFBAND, n. 5. (sjöt.) Dubbel segelduk, längs
refhålen, till förstärkning för seglet.

REFBEN, n. 5. (anal.) Benämning på de
krökta ben, som äro fastade vid de tolf öfversla
ryggkotorna ocb med bröstbenet framtill bilda
brösthålan. *

REFBENSSPJELL, n. 8. Refben af svin,
stekta med sitt vidsiliande kött.

REFEKTORIUM, refäcklöriumm, n. 3. pl.
— rier. (lat. Refeclorium, af Rcficere, förfriska)
Matsal i kloster.

REFERAT, –åt, n. 3. o. 8. Af referent
af-gifven berättelse.

REFERENDARIE, referänndårie, m. 3. Den,
som afgifver berättelse om innehållet af
handlingarna i ett till högre rätt ifrån lägre
inkommet mål.

REFERENT, referä nnt, m. 3. 4) Se
Refe-rendarie. — 2) En, som afgifver berättelse, l. ex.
till en tidningsredaktion, om förloppet af någon
offentlig akt, en domstols förhandlingar, o. s. v.

REFERERA, v. a. 4. 4) Afgifva berättelse

om innehållet af handlingarna i ett mål,
föredraga. — 2) R. lill, hänföra, hänskjuta,
hemställa till. — Refererande, n. 4. o.
Refere-ring, f. 2.

REFFELBALK, r^tTlbållk, m. 2.
Upphöjningen emellan tvenne rcfllor. [Räff—.]

REFFELBÄNK, rä’ff’lbä’nngk, m. 2. Maskin,
der bösspipor förses med sina refflor. [Räff —.]

REFFELBÖSSA, rä’ff’lbö’ssa, f. 4. Bössa med
refflad pipa. [Räff —.]

REFFELFIL. rä’ff’lfi’1, m. 2. Fil, böjd på
särskilt sätt, för att kunna användas i
fördjupningar. [Räff —

REFFELGÅNG, rä’irigå’nng, m. 2. Don
krök-ning, refflorna hafva i en bösspipa. [Räff —.]

REFFELKRUT, rätTlkrüt. n. sing. Fint
krut, som begagnas lill reffelbössor. [Räff — .1

REFFLA, rä ffla, f. 4. 4) Smal jemnbred fåra,
som går uppifrån ned på en pelare. — 2) Djup
strimma på stjelken af vissa växter. — 3)
Jemn-gående, smal fåra, insänkt på vissa verktyg eller
redskap. — Refllor på en bössa kallas de lika långt
ifrån hvarandra uti loppet gjorda inskärningar,
från svansskrufven till mynningen. [Räffla.]

REFFLA. raffla, v. a. 4. Åstadkomma refflor
på ett föremål. R. cn pelare, en sked. — R-d,
part. pass. Brukas ofta nästan adjeklivt, t. ex.;
R-d bössa, som har refflor gående från bottnen
till mynningen. — Refflande. n. 4. [Räffla.]

REFFLING, rä’fflinng, f. 2. 4) Anbringande
af refflor. — 2) Refflorna på ett föremål. [-[Räff-ling.]-] {+[Räff-
ling.]+}

REFGRÅS, n. 8. En mossart af
Lummer-släglel. Lycopodium annotinum.

REFJAGRÄS, n. 8. Örten Ranunculus repens.

REFJERN, se Rifjern.

REFLEKTERA, refläcktèra, v. a. 4. (opt.)
Återkasta. R. ljusstrålarna. — V. n.
Efter-sinna, eftertänka. R. öfver, betänka, begrunda,
Öfverväga. R. på, laga i betraktande, fästa
uppmärksamhet vid. — Reflekterande, n. 4.
[Reflect —.]

REFLEKTOR, reflä’cktårr. m. 3. (uttalas i
pl. — törärr) Ell spegelinstrument, som
begagnas, för alt göra natlsignaler mera märkbara.
[Refleclor.]

REFLEX, reflä’x, m. 3. Återsken, ålerstrålando.

REFLEXIBEL. rcfläxi’b’l, a. 2. (opt.) Som
kan återkastas eller studsa tillbaka.

REFLEXIBILITET, rcfläxibilitét, f. 3. (opt.)
4) Vissa kroppars egenskap alt återkasta
ljusstrålarna. — 2) Ljusstrålars egenskap att kunna
återkastas.

REFLEXION, refläxiön, s. f. 3. 4) (opt.)
Ljusstrålars återkastning, återstudsning;
återspegling. — 2) Begrundande, betraktelse. — 3)
Förmågan att begrunda eller alt anställa betraktelser.
— 4) (fil.) a) Aktgifvandet blott på den del eller
det kännetecken, som återstår vid abstraktion. —
b) (i vidsträckt bem.) En sammanfattning af alla
tänkandets handlingar.

REFLEXIONSSPEGEL, refläiidnsspég’l, m. 2.
pl. — speglar. Spegel, som i viss vinkel sättes
utanför elt fönster, så att man innanföre i
densamma kan se allt hvad som tilldrager sig utåt
hela caian.

REFLEXIV, refläxi v, a. 2. (gram) R-t
pronomen, hvilket åsyftar samma person eller sak, som
utgör meningens subjekt, t. ex.: Sig, sin. R-l
verb, som genom ett åtföljande pronomen Sig
uttrycker verkningens återgående på det verkande
subjektet, t. ex.: Beflila sig, nöja sig. [— If.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free