- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
265

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rapphönspipa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RAP

RAPPHÖNSPIPA, f. 4. Ett slags pipa, gjord
af en syring, hvarmed rapphönans lock härmas.

RAPPHÖNSSLÄGTET, n. def. Slägle af
Höns-fåglarna, likt orrslägtet. Dit höra Rapphöns och
Vaktel.

RAPPNING, f. 2. 4) Se Kalkslagning. —
2) Påslaget kalkbruk.

RAPPORT, rappå’rrt, m. 3. (fr.) Berättelse,
anmälan. — R-er, pl. (fam.) Sqvaller.

RAPPORTERA, v. a. 4. i) Afgifva berättelse
om, uppgifva. — 2) (fam.) Sqvallra om något. —
3) R. Ull, hänföra till, härleda ifrån, lämpa på
eller till. — Rapporterande, n. 4.

RAPPORTÖR, rappårrtö’r, m. 3. 4) En, som
afgifver rapport. — 2) (fam.) Sqvallrare,
sqvaller-bylta.

RAPPT, adv. (fam.) Se Flinkt.

RAPSAT, råppsatt, m. sing. (t. Rapps,
Rüb-saal) En artförändring af Gottlandsrofvan
(Bras-sica Napus); odlas för oljepressning.

RAPSOD, rappsöd, m. 3. (grek. Rhapsodos,
egenll. sömmare) Så kallades hos Grekerna de,
som sammanfattade till ett ordnadt helt de äldre
bjeltediktarnes förut strödda sånger och sjungande
förcdrogo dem. — Äfv. Rhapsod.

RAPSODI, rappsodi’, f. 3. 4) Skaldestycke,
föredraget af en rapsod. — 2) Benämning på
hvarje af böckerna i Horners lliad eller Odyssé.
— 3) Lösryckt stycke af en större dikt. — 4)
Skrift af sammanrafsadt innehåll. — Äfv.
Rhap-sodi.

RAPSODISK, rappsödissk, a. 2.
Sammanrafsad, osammanhängande, afbrulen. — Äfv.
Rhap-sodisk.

RAPSODIST, rappsodi’sst, m. 3. Författare,
som sammanrafsar både likt och olikt. — Äfv.
Rhapsodisl.

RAR, a. 2. (lat. Rarus) 4) Sällsynt, ovanlig.
En r. bok, växt. Elt r-l främmande. Göra
sig r., sällan belsa på. Del var någol r-t alt
få se er. — 2) (pop. o. fam.) Högst förträfflig,
ypperlig. En r. karl. Del är inte för r-t all
resa i regnväder.

RARHET, f. 3. (mindre brukl.) Sällsynthet;
förträfflighet.

RARITET, –ét, f. 3. 4) Sällsynthet. — 2)
Sällsynt, ovanlig sak.

RAS, m. 3. I. (fr. Race, af lat. Radix)
Artförändring af en djurart, beroende af klimatiska
förhållanden, slam och lefnadssäll, samt
fortplantande sig med ständigt lika egenskaper.

RAS, n. 5. II. 4) Nedrasande. R. i en grufva.
— Deraf Jord-, Sten-, Snöras. — 2) Nedrasade
ämnen. R-el ifrån fjället beläcker en hel åker.
— 3) Yr lek. — Deraf Ungdomsras.

RASA, v. n. 4. Betydde ursprung!.: Springa.
4) Häftigt nedfalla, nedstörta. Brukas om jord,
snö, stenar, då de i större massa falla ned ifrån
en höjd; äfv. om byggnader, som instörta. Äfv.
R. néd. Säden r-r, är så torr, att kornen falla
ur axen. — 2) Vara ursinnig. R. af vrede. R.
ul, upphöra alt rasa. — Syn. * Storma. — 3)
Säges bildligt om vissa ytterst våldsamma
naturföreteelser och verkningar. Bafvel, slormen,
vinden r-r. En förfärlig orkan r-de. Kriget
r-de i flera år. Koleran r-de länge i
Petersburg. R. fram, fara fram med våldsamhet. R.
ul, upphöra med sin våldsamhet, t. ex.: Stormen
har nu r-t ul. — 4) Leka såsom yra barn, när
de tumla om, hoppa och springa efter hvarandra.
Barnen r. (Fig.) Ungdomen r-r, är fallen för
yra, stormande nöjen. R, åt, upphöra att leka

II.

263

RAS
ell. att öfverlåta sig åt yra nöjen, t. ex.: Den
ynglingen har ej r-t ut ännu.

RASANDE, a. 4. (egenll. part. pres. af Rasa)
4) Galen. En r. hund. — 2) Ursinnig, ytterst
uppbragt. R. af vrede. Vara splitl r. Blifva
r. på någon för en sak. Han blef r. öfver,
att jag vågade säga honom del. (Fam.) Flyga,
fälas r., sloja, väsnas, bete sig, som om man
vore tokig. R. efter, se Galen efter. — 3) (fam.)
Från förståndet, dåraktig. Är du alldeles r.,
som Iror den skälmen? — 4) (fam.) Förvänd,
på tok, narraktig. Nu är del alldeles r. Del
var för r.! Del är ej så r., icke så dåligt, icke
så oäfvef. Del vore inte så r., rätt bra. — 3)
(fam.) Oriktig. Taga r. bok. Börja i r. ända.
— Adv. (fam.) 4) Förvändt. oriktigt, galet, på
lok. Göra allting r. Del sitter alldeles r.
Del går r. till slut. — 2) 1 högsta grad,
öfver-måtlan, utomordentligt. R. kär. Hon är r. ond
på mig. Han har r. myckel penningar. —
Syn. Se Rasande.

RASBYTTA, f. 4. (fam.) Liten flicka, som
gerna vill rasa.

RASERA, v. a. 4. (fr. Raser, af lat. Radere)
4) I grund nedrifva. R. en fästning, vallarna
kring en stad. — 2) (arlill.) Bestryka. Säges om
en kulbana, då hon icke går högre öfver marken
än uppställda truppers höjd. — Raserande,
n. 4. o. Rasering, f. 2.

RASERI, n. 3. 4) Sjukdomstillstånd hos
menniskor och djur, hvilket utmärker sig genom ett
vildt ursinne och fiendtlighet emot allt, som
om-gifver dem. — 2) Ursinnig vrede. Darra af r.
— Syn. Ursinne, Ursinnighet. — 3) (fig.) Säges
om våldsamma naturverkningar, o. s. v.
Stormens, hafvels, böljornas r. Krigets r. — 4)
(fig.) Ytterst häftigt begär. R. all spela. Man
säger äfv. Spelraseri.

RASFULL, a. 2. Se Rasig.

RASIBUS, råsibuss, adv. (fr.; fam.) Jemnt af;
med ens; helt och hållet.

RASIG, a. 2. Fallen för att rasa.
RAS1GHET, f. 3. Fallenhet för att rasa.
RASK, n. sing. I. (fam.) Hvarjehanda afskräde.
RASK, n. sing. II. (fr. Ras, t. Rasche) En
sort tunt, kypradt eller glatt ylletyg, som skiljer
sig ifrån sars genom starkare appretyr och större
bredd; äfv. en sort sidentyg.

RASK, a. 2. III. 4) Snabb, hastig. R.
segling. R-l beslut. — Syn. Se Snabb. — 2) Frisk.
Frisk och r. Han har blifvit r. nu igen. —
3) Liflig, kraftig, verksam. Vara frisk och r.
En r. pilt, pojke. En r. karl. R. flicka.
Gubben är ännu r. 1 sin r-asle ungdom. —
Syn. Flink, Rifvande, Qvick, Hurtig, Rapp. —
4) Modig, käck, beslulsam. En r. buss,
stridsman, krigare. R-l folk. — Syn. Se Modig,
Tapper.

RASKA, V. n. 4. (fam.) R. ihöp, se Hoprafsa.

RASKA, v. n. 4. (fam.) R. på’, skynda på. —
R. sig, v. r. Skynda sig.

RASKHET, f. 3. 4) Kraft och verksamhet,
liflighel, flinkhet, drift. — 2) Mod, tapperhet.
käckhet.

RASKMAKARE, m. 3. Väfvare, som
förfärdigar glatta, ovalkade tyger.

RASKMAKARSTOL, m. 2. Väfslol, som
rask-makare begagna.

RASKT, adv. 4) Snabbt, fermt, flinkt. Resan
gick r. — 2) Lifligt, verksamt, driftigt. Arbeta
r. — 3) Modigt, tappert. R. gå på. Strida r.

RASNING, f. 2. Händelsen, då något rasar.

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free