Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pundhufvud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÜN
kunskaper, o. s. v. P. slerling, ett engelskt,
fordom verkligt prägladt mynt, nu blott fingeradt
= 4 Rdr 46 sk. i svenskt silfver. — 3) (fig.)
Nalurgåfva. förmåga. Hvar och en efler sill p.
PUNDHUFVUD, n. 4. (fam.) Se Dumhufvud.
PUNDIG, a. 2. (artH.) Brukas i
sammansättningar. för att beteckna vigten af de kulor, som
skjutas ur en kanon, t. ex. Tolfpundig kanon,
hvarmed skjutas kulor, som väga tolf skålpund.
PUNDIGTAL, n. 5. En kanons kaliber, med
afseende på viglcn af de kulor, som derur
af-skjutas.
PUNDING, m. 2. (i sammansättningar) Kanon
med afseende på dess pundigtal, t. ex.
Tolfpun-ding, tolfpundig kanon. Jfr. Pundig.
PUNDTAL. n. S. Antal af pund.
PUNDTALS, adv. Räknadt efler pund, i pund.
Sälja p.
PUNDVARA, f. 4. Sådan vara, som säljes
pundtals, t. ex. viktualievaror. (Fam.) P-ror,
stark föda, såsom kött, fläsk, m. m.
PUNDVIS, adv. Sc Pundtals.
PUNG, m. 2. 4) Liten påse af skinn eller
tyg. att deri förvara något, t. ex. penningar,
sy-bebör, o. s. v. Lägga, sloppa någol i en p. —
Bildar flera sammansättningar, sasom: Skinn-,
Sy-, Penningpung, m. fl. — 2) (uti inskränkt
mening) Penningpung. Full, lom p. (Fig.) Ha
en full p., vara väl försedd med penningar.
Stoppa i p-en, stryka i sin p., inkassera. Taga
lill p-en, lösa på p-en, ulgifva penningar. Lefva
på en annans p., på en annans bekostnad.
Lefva på egen p., på egen bekostnad. — 3)
Fruktskida. I sammansättningen: Ärtpung. —
4) Se Håf, 2. — 5) (anal.) P-arne, den
säck-formiga hinna, som omsluter testiklarna. — 6)
(bot.) P-ar, se Harpungar. — Ss. P-for mi g,
-lås, -makare.
PUNGA UT, v. n. 4. (fam.) Betala ut pengar.
P. ut med en summa för någon.
PUNGDJUR, n. 5. Benämning på de djur,
tillhörande 6:te ordningen af Däggdjuren, hvilkas
honor hafva under buken en pung, inom hvilken
de bära sina späda ungar.
PUNGPERUK, –ük, m. 3. Peruk med
hår-pung.
PUNGREM, f. 2. pl. — remmar. Rem,
hvarmed en pung lillsnöres.
PUNGREN, pünngrén, a. 2. (fam.) Alldeles
utan penningar.
PUNGRÅTTA, f. 4. Elt slägte af Pungdjuren
med lång slingsvans, trög gång och vidrig lukl.
Didclphis. Har flera arler, hvaribland Opossum
och Æneas.
PUNGSLÅ, v. a. 3. (böjes som Slå) (fam.)
Nödga någon all punga ut; preja. — Pung
slagen, part. pass. Brukas nästan adjeklivt i bem.:
Alldeles ulon penningar.
PUNGSPINDEL, m. 2. pl. — spindlar. En
art spindel med mycket långa ben; har silt namn
deraf, alt honan bär sina ägg med sig i en
silkes-pung. Dolomedes mirabilis.
PUNGSTEN. m. 2. Se Teslikel.
PUNGSUGEN, a. 2. neutr. — el. Sc
Pungslagen (under Pungslå).
PUNKT, pünngkt, m. 3. (lat. Punclum) 4) Se
Prick. Teckna, utmärka med p-er. Gravera
med p-er. Ritning med p-er. P-er på några
insekters vingar. — 2) (gram.) a) Skiljetecken,
som sättes vid slutet af en fullständig mening
ellcr period, när den icke innefattar elt utrop
eller en direkt fråga. Sälla p. vid slutet af cn
PÜN 247
mening. (Fig. fam.) Sälla p. för, hindra,
förekomma. Och dermed p., och dermed slut! vare
nog sagdt! Till p. och pricka, se Prick. — b)
(i hebreiskan) Vokaltecken. — 3) Sats, mening,
period, som börjas efter och slutas med en punkt
(se bem. 2, a). Första p-en i hans predikan.
P. för p., alla punklerna, den ena efter den
andra (säges äfv. för bem. 4 o. 5.) Från p. lill
p. — 4) Stycke, afdelning, artikel. Fjerde p-en
i kontraktet. — 5) Omständighet, fråga, ämne,
föremål för öfverläggning. En viglig, svår p.
Angående denna p. äro de enige. — 6)
Ögonblick; bestämd tid. Klockan 6 på p-en.
(Talesätt) Slå på p-en alt..., vara i begrepp alt...
— 7) Ort, slälle. Lefva nöjd, på hvilken p. af
jorden man än befinner sig. — 8) Tillstånd,
läge, omständigheter. Han har nu kommit lill
den p-en, all han kan försörja sig sjelf. —
9) Grad. Till en viss p. — 40) (geom.) Yltersia,
odelbara gränsen af en linie. — 44) (i notskrift)
Tecken, som. då dct står efter en not,, utmärker,
att dess valör ökas med hälften; då det står
upp-öfver en not, alt den skall spelas helt kort.
[Punct.]
PUNKTERA, v. a. 4. 1) Beteckna, utmärka
med punkt eller punkter. P. af, afteckna med
punkler. — 2) a) (i gravering) Arbeta med
prickar. — b) (i miniaturmålning) Påsätta färgen
prickvis. — V. n. 4) Hålla mot bankören i farao
och andra hasardspel. — 2) Spå af vissa i sand
gjorda punkter eller linien [Punct —.]
PUNKTERARE, m. S. En som punkterar.
Se Punktera, n. n., 2. [Punct —.]
PUNKTERHJUL, punngklèrjül, n. S. Lilet
hjul, hvarmed göras punkterade linien
PUNKTERING, f. 2. 4) Handlingen,
förrättningen, då man punkterar. — 2) Prickarne på en
gravur ellcr miniaturmålning. — 3) Se
Punklua-lion.
PUNKTER KONST, f. 3. Konsten alt spå af
vissa i sand gjorda punkter ellcr linien
PUNKTERMANER, punngktèrmanér, n. 5.
Det maner i kopparslickarkonsten, då man
punkterar (bem. 2. a).
PUNKTERNÅL, f. 2. Nål, som begagnas, då
man punkterar (bem. 2).
PUNKTKORALL, m. 3. Korallslägtet
Millc-pora.
PUNKTLIG, pünngkUigg, a. 2. På punkten
noggrann att fullgöra något, ytterst noggrann.
Säges både om sak och person, t. ex.: P.
bela-lare, p. betalning. — Syn. Se Noggrann.
PUNKTLIG EN. adv. Se Punktligt.
PUNKTLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
punktlig. — Syn. Se Noggrannhet.
PUNKTLIGT, adv. Med punktlighet,
fullkomligt noga. P. uträtta ens befallningar. —
Syn. Se Noggrant.
PUNKTMONAD, pünngktmånåd, m. 3. Ett
infusionsdjur, alldeles punktlikt rundt; det minsta
kända djur i verlden. Monas Termo.
PUNKTUATION, punngktuatschön, f. 3.
Konsten eller sältet atl begagna skiljetecken i skrift.
[Punct —
PUNKTUBL, punngktu&’ll, a. 2. Se Punktlig.
PUNKTUR, punngktür, f. 3. (boktr.) Liten
jernskifva, sorn, försedd i ändan med en spets,
faslskrufvas vid deckeln till en tryckpress, och
tjenar till att åstadkomma register (se d. o.).
[Punctur.]
PUNKTURSTIFT, punngktårstffTt,n.S. (boktr.)
Spetsen på en punktur. [Punct—.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
