- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
234

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prackande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234 PRA PRE

handa medel, utvägar, som ej föra till målet; äfv.
hjelpa sig så godt man kan. P. sig fram. P.
och låna, låna litet här och litet der.

PRACKANDE, n. 4. Det sält att gå till väga
i handel och vandel, då nian prackar.

PRACKARE, m. 3. En, som prackar.

PRACKSYL, m. 2. (pop.) Se Prackare.

PRACKARFÖLJE, n. 4. (fam.) Se Pack.

PRACTIK, rn. fl., se Praktik, <3cc.

PRÆ, latinsk preposition, som betyder: före,
framför. Förekommer i flera från latinet införda
ord, hvilka dock i allmänhet stafvas med enkelt
e i st. f. æ.

PRAGMATISK, praggmåtissk, a. 2. (från grek.)
P. historia, då händelserna framställas i sitt
sammanhang af orsak och verkan. P. sanktion,
landsförordning i andeliga eller verldsliga
ären-der; äfv. benämning på vissa regenters stadgande
om arfsföljden i deras stater.

PRAGT, se Prakt.

PRAKT, f. sing. Yttre glans och herrlighet.
P. i kläder, i möbler. Blommornas p. Visa
sig i all sin p. — Ss. P-by ggnad, -drägt,
-klädnad, -lös, -rum, -säng. [Pragt.]

PRAKTBAGGE, m. 2. pl. — baggar. Se
Praklbobba.

PRAKTBIBEL, m. 2. pl. — biblar. Bibel,
tryckt på fint papper och försedd med fina
gra-vurer.

PRAKTBOBBA, f. 4. En två tum lång insekt
af Skalbaggarna, i S. Amerika, grön och
gulglän-sande med elt par stålblå fläckar på ryggskölden.
Buprestis Gigas.

PRAKTCACTUS, m. 3. pl. — cacter. En
art af Cactussläglet, utmärkt för sina högst
praktfulla, stora, guldgula, välluktande blommor.
Cac-tus grandiflorus.

PRAKTEJDER, m. 2. pl. — ejdrar. En art
Ejderfågel med praktfull fjäderbeklädnad.
Fuli-gula spectabilis.

PRAKTFULL, a. 2. I hög grad präktig.

PRAKTFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Fågel
med praktfull fjäderbeklädnad.

PRAKTIK, pracktfk. f. 3. (frän grek.) 1)
Ut-öfning, utförande, verkställande, handläggning. En
uppfinning, som i p-en befunnits oduglig. —
Motsats: Teori. — 2) Erfarenhet, kännedom af
en saks ulöfning. Han har mycken p. — 3)
Tillopp af kunder, isynn. för läkare och advokater.
[Pract -.]

PRAKTIKA, pråckticka, f. 1. (fr. Pralique)
Af karanlänschef gifven tillåtelse för ett fartyg,
att hafva fri beröring med land. [Praclica.]

PRAKTIKABEL, pracklikåb’l, a. 2. Görlig,
verkställbar. [Pract — ]

PRAKTIKUS, pråcklikuss, m. pl. praklici ell.
praktiker. 1) En, som utöfvar någon konst eller
något yrke, och deri äger erfarenhet. — 2) En,
hvars kunskaper grunda sig på öfning och
erfarenhet. — Motsats: Teorelikus. [Practicus.]

PRAKTISERA, v. a. 4. i) Öfva. utöfva (konst,
yrke o. s. v.). Säges isynn. om läkare och
sakförare. P. läkekonsten, kirurgien. — 2) (fam.)
Behändigt och oförmärkt eller med konst förflytta
något ifrån elt ställe till ett annat. P. bort, i’n,
&c. — P. sig, v. r. P. sig in, ul &c.
oförmärkt smyga sig in, ut. — Pr aktiseran de,
n. 4. o. Praklisering, f. 2. [Praclicera.]

PRAKTISK, pråcktissk, a. 2. 4) Som har
afseende på utöfningen. Utöfvande. Teoretisk och
p. kurs i filosofien. P-a reglor, anvisningar.
P. filosofi, läran om menniskans högsta ändamål

och deraf följande lagar för hennes förhållande.
— 2) Som i verkligheten utöfvar och af
erfarenhet känner något. P. filosof, läkare. — 3) Som
kan i allmänna lifvel tillämpas. En p.
uppfinning. — 4) Som äger förmågan att använda eller
tillämpa, hvad som blifvit inhämtadt. Elt p-t
hufvud. P-t förstånd. — Motsats: Teoretisk.
[Pract -]

PRAKTISKT, adv. I praktiskt afseende. P.
verkslällbar. [Pract-.]

PRAKTKÄRLEK, m. sing. Böjelse för prakt.

PRAKTLILJA, f. 4. En ostindisk art af
Liljorna med högröda, eller gula och röda
blomblad. Gloriosa superba.

PRAKTNEGLIKA, - näjlicka, f. 4. En art
vild Neglika med i blomvippa sittande röda
blommor. Dianlhus superbus.

PRAKTSTYCKE, n. 4. Konststycke, som
utmärker sig för prakt.

PRAKTUPPLAGA, f. 4. På ganska fint
papper med största omsorg tryckt och med
illustrationer försedd upplaga af ett arbete.

PRAKTVERK, n. 5. Verk, arbete, som
utmärker sig för prakt.

PRAKTVÄXT, f. 3. Utmärkt praktfull växt.
PRAS, m. 3. Ett slags ädelsten.

PRASSEL, n. sing. Se Prasslande.

PRASSLA, v. n. o. impers. 4. Säges om det
ljud, som höres, då vissa tunna, lätta, rörliga
föremål, t. ex. löf, röras emot hvarandra. Han
blir rädd, om ell löf p-r, är mycket rädd af sig.
Det p-r i buskarna.

PRASSLANDE, n. 4. Ljudet, då något prasslar.

PRAT, n. sing. 4) Se Pratande. Uppehålla
någon med p. — 2) (fam.) Sanningslöst talo eller
rykte; osmakligt tal. Del är bara p. Åh p.!
det tror jag icke. Hvad är del för p.? hvad
är det för dumt tal? — Syn. Drafvel, Lappri,
Strunt.

PRATA, v. n. o. a. 4. 4) Tala hit och dit
om hvarjehanda ämnen. Silta och p. Vi roade
oss all p. P. med någon. P. om allt hvad
man vet. P. börl. med prat fördrifva, t. ex.:
P. bort liden. P. sig ifrån, genom prat befria
sig ifrån. P. ul, sluta att prala, l. ex.: Han har
ej p-t ul än. — Syn. Samspråka, Glamma,
Parlera. —* 2) (fam.) Tala sanningslöst eller dumt.
Åh, du p-r! De p. så mycket. Hvad kommer
ni och p-r för slag? — Syn. Pladdra, Slamra,
Pallra. — 3) (fam.) Se Sqvallra.

PRATANDE, n. 4. Talande hit och dit om
hvarjehanda. Se vidare Prata.

PRATA RE, m. 3. Se Pralmakare.

PRATMAKARE, m. 3. - KERSKA, f. 4. En,
som är mycket fallen för att prata.

PRATSAM, a. 2. Som gerna pratar.

PRATSAMHET, f. 3. Böjelse för alt prala.
PRATSJUK, a. 2. öfverdrifvet pratsam.

PRATSJUKA, f. sing. Öfverdrifven pratsamhet.

PRAXIS, pråxiss, f. sing. (grek.) Utöfvande:
bruk, vederlaget sält.

PRE. se Præ.

PREBENDE, prcbä’nnde, n. 4. (af lat.
Præ-bere, öfverlemna) Pastorat, hvilket är anslaget att
såsom förbättring i lönen innehafvas af professor
vid en akademi eller lektor vid ett gymnasium.

PREBENDEHEMMAN, prebänndehémmann,
n. 3. Hemman, anslaget till löneförbättring för
professor vid akademi eller lektor vid ett
gymnasium.

PRECEPTOR, presä’pplårr, m. 3. (uttalas i
pl. — törärr) Lärare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free