Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Perlgrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t>feR PER 217
PERLGRÅ, a. 2. neutr. — grått. Se
Perl-färgad.
PERLGRÄS, n. S. Elt grässlag. Melica.
PERLHVITT, n. sing. Blyhvitt, blandadt med
någol berlinerblålt.
PERLHÖNA, f. 4. Honan af Perlhönsens slägte.
PERLHÖNS, n. 3. Hönsfågel med naket
hufvud, kroppen blågrå med talrika, perlfårgade, små
fläckar. Numida Meleagris. ’
PERLKRONA, f. 4. (herald.) Krona, hvars
öfre rand är besatt med perlor.
PERLMOR, se Perlemor.
PERLMUSSLA, f. 4. Mussla, som innehåller
perlor. Österländsk P., en 8 tum lång mussla,
i Persiska viken, vid Ceylon m. m., tjock med
bladigl skal; lemnar de bästa perlor och ger den
vackraste perlemor. Avicula margaritifera. Stora
Europeiska P-n, 6 tum lång, tjock, svart. Unio
sinuatus. Lilla Europeiska P-n, 6 tum lång,
kullrig, svartaktig; finnes äfv. i Skandinavien.
Unio elongatus.
PERLPUNS, m. 2. Elt slags puns till
drif-ning, hvars ända ulgöres af cn polerad, hålkig
yta, som är ett sferiskt segment.
PERLSAND, m. sing. Hvit sand med perllika
korn.
PERLSLÄNDA, f. 4. En illaluktande insekt
af Sländorna, med långa, ofärgade, men
grön-ådriga vingar. Hemerobius Perla. Dess larv,
som förtär bladlöss, kallas Bladluslejon.
PERLSTEN, m. 2. En vulkanisk stenarl, grå
och perlemorglänsande.
PERLSTICKAR-ARBETE, n. 4. 4) Se
Perl-slickeri. (Fig. fam.) Det är intet p., ingen konst.
— 2) Med perlor broderadl arbete.
PERLSTICKARE, m. 3. En, som broderar
med perlor.
PERLSTICKERI, n. sing. Konsten att
brodera med perlor.
PERLSTIL, m. sing. En sort ganska fin
bok-trvckarslil.
’ PERLUGGLA, f. 4. Roffågel af Uggleslägtet,
9—40 tum lång, ofvan gråbrun, med hvita
fläckar; inunder oregelbundet gråbrun och hvitfläckig.
Slrix Tingmalmi.
PERLVIGT, f. 3. Särskilt slags vigt, som
begagnas för äkta perlor.
PERM, pä’rrm, m. 2. (Sammandraget af
Pergament) Hvardera sidan af ett bokband. Från
p. lill p., från början lill slut af en bok. [Pcrma.]
PER MA, f. sing. En sort tunnare tjära.
PERMBREF ell. PERMEBREF, n. 3. Hvarje
på pergament skrifven fornhandling.
PERMSKRIFT, f. 3. Sådan skrift, som
förekommer i permbref.
PERMANENT, pärrmanä’nnt, a. 1.
Fortva-randc. beständig.
PERMILLEAFGIFT, pärrmHleåvjifft, f. 3. (af
lat. per mitte, för tusen) Afgift, som ulgår med
en af tusen.
PERMISSION, pärrmischön, f. 3. Tillåtelse,
lof; tjenslledighet. — P-er, pl. (skämlv.) Byxor.
PERMITTERA, pärrmittèra. v. a. 4. Tillåta,
bevilja; bevilja tjenstledighet. — Per miller in g,
f. 2.
PERORERA, pärorèra. v. n. 4. Hålla tal.
PERPENDIKEL, pärrpänndi’ck’l, m. 2. pl.
— diktar, (lat. Perpendiculum) 4) Lodrät linie.
— 2) Se Pendel. [—ickel.
PERPENDIKULÄR, a. 2. Lodrät. [-culär.]
PERPETUEL, pärrpetuä’il, a. 2. Oupphörlig,
•Udigvarande, beständig.
II.
PERPLEX, pärrplä’x, a. 2. Förbryllad.
PERS, pä rrs, m. 2. (skrädd.) Pressning. (Fig.
fam.) En svår p., ett svårt prof; något som
utpressar ångestsvetten.
PERSA, pä rrsa, v. a. 4. (skrädd.) Med
pers-jernet uljemna sömmarna på elt plagg. —
Per-sande, n. 4.
PERSEDEL, pärrséd’1, m. 2. pl. — sedlar.
(ford. Parcel, af fr. Parcelle, från lat. Particula)
4) Hvarjehanda slags sak för sig. Säges isynn.
om varor, kläder, husgerådssaker, o. d. — 2) (fig.
fam.) Dålig man eller qvinna. Man säger äfv.
ironiskt: En vacker p.
PERSIKA, pä’rrsicka, f. 4. Den välsmakande
och saftiga frukten af Persiketrädet. — Ss.
Per-sikekärna.
PERSIKETRÄD, n. S. Ett ifrån Persien till
Europa infördt, i drifhus myckel odladt fruktträd.
Amygdalus persica.
PERSIKO, pä’rrsiko, n. sing. (ilal. Pcrsico)
En af persikor beredd likör.
PERSILJA, pä rrsillja, f. sing. Allmänt
bekant köksväxt. Petroselinum sativum. (Fam.)
Prata p., dumheter, tok. — Ss. Persiljefrö,
-rot. [Petersilja.]
PERS1LJEKÖTT, n. sing. Kött, kokadl och
tillredt med persilja.
PERSILJESÅS, m. 3. Sås, tillredd med
persilja.
PERSJERN, n. 5. Det slags strykjern, som
skräddare använda till att uljemna sömmar på
klädesplagg. Kallas äfv. Pressjern.
PERSNING, f. 2. (skrädd.) Sömmars uljemning
medelst persjcrn.
PERSON, pärrsön, m. 3. (lat. Persona, egentL
mask, skråpuk) 4) Varelse, som i sjelfmedveiandct
förnimmer sig sjelf och skiljer sig ifrån andra ting;
menniska. Sällskapet bestod af tio p-er. En p. af
stånd. Jag för min p., för min del. Iegen p., sjelf.
För egen p., för sig sjelf. Tre på p-en, tre på hvar
man. Känna någon till p.. till utseendet. Lian är
rädd om sin lilla p., rädd om sig (säges
föraktligt om en obetydlig menniska). Ta sin p. i
säkerhet, bibehålla sin värdighet, ej nedlåta sig.
— 2) Diktad menniska i skådespel, roman, o. s. v.
P-erne i en dram. — 3) (lcol.) Elt det
gudomliga väsendets lillvarelsesäll, i hvilket Gud är
medvetande af sig sjelf. — 4) (gram.) Den som
är, gör eller lider (i fråga om verbers böjning).
PERSONAL, pärrsonål, m. 3. (fr. Personnel)
Antal af personer, anställda vid elt embetsverk,
o. s. v.
PERSONALIER, pärrsonåliärr, 3. pl. En
afliden persons lcfnadsomständigheter.
PERSONALITET, pärrsonalitét, f. 3. Se
Personlighet. — P-er. pl. Se Personligheter.
PERSONEL, pärrsonä’ll, a. 2. Personlig. P-la
ulskylder, som utgå af person.
PERSONIFIERA, v. a. 4. Framställa
allmänna egenskaper o. s. v. såsom handlande
personer. — P e r s oni fierin g, f. 2.
PERSONIFIKATION7, pärrsoniGkatschön, f. 3.
(ret.) Figur, hvarigenom åt liflösa ting,
oförnuftiga varelser, eller blotta begrepp och egenskaper
tillägges mennisknns känslo- och handlingssätt
äfvensom talförmåga. [— calion.]
PERSONLIG, pärrsönligg, a. 2. 4) Som
tillhör begreppet af person. P-a rättigheter. —
2) Som tillhör, har afseende på en menniska.
Hans p-a tänkesätt. Göra ens p-a bekantskap,
med personen sjelf. P-t hal, lill person, emellan
personer.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
