Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omskrufva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMS
OMS
183
om, mycket omtala, beprisa. Brukas mest i part,
pass. Omskriken. De mycket omskrikna
för-delarnc af denna nya uppfinning.
OMSKRUFVA, v. a. 1. Skrufva på ny It. —
Äfv. Skrufva 6m. — Omskruf vande, o. 4. o.
Omskrufning, f. 2.
OMSKRÄFLA, v. a. 4. (Tam.) Skräfla om. Mest
i part. pass. Omskr äflad.
OMSKUGGA, v. a. 4. Omgifva med skugga.
— Omskuggande, n. 4. o. Omskuggning,
r. 2.
OMSKURA, v. a. 4. Skura ånyo, än cn gång.
— Äfv. Skura 6m. — Omskur ande, n. 4. o.
O m s k u r n i n g, f. 2.
OMSKYFFLA, v. a. 4. Skyffla på nytt. —
Äfv. Sky fila 6m. — Omsky f fl ande, n. 4. o.
Om s ky fflin g, f. 2.
OMSKÄR A, v. a. 3. (böjes som Skära) 1)
Skära på nytt, ånyo. — 2) Förrätta omskärelse
pä någon. — Omskärande, n. 4. (för bem. 4).
OMSKÄRELSE, f. 3. Det ena af Gamla
Testamentets tvenne sakrament, genom hvilket
men-niskan upptogs i Judiska kyrkan, bestående i
bortskärandet af cn del utaf förhuden på
manslemmen.
OMSLAG, n. 5. 4) Hvad som blifvit
omslaget kring något eller derlill begagnas. O. kring
bref, paket, sårade lemmar, o. s. v. — Syn.
Konvolut. — 2) Omkast, förändring, omvexling.
O. i vädret. För o. skull, för skenet, pro forma ;
äfv. för alt afleda uppmärksamheten. — 3)
Återgång i köp.
OMSLAGSGRÖT. m. 2. (apot.) Elt till
utver-les bruk bestämdt läkemedel, som har stadga af
en deg eller gröt.
OMSLAGSJERN, n. 8. Ett slags verktyg,
som begagnas, då bleck skola böjas.
OMSLAGSKRYDDA, f. 4. (apot.) Krydda, som
användes till omslag.
OMSLAGSPAPPER, n. 8. Papper, som brukas
till omslag.
OMSLAGSVATTEN, n. 8. (apot.) Mixtur, som
användes till omslag.
OMSLINGA, OMSLINGRA, v. a. 4. 4) Slinga,
slingra omkring. O. någon med blomslerband.
— 2) Slinga, slingra sig omkring Ormen o-de
honom.
OMSLIPA, v. a. 4. Slipa på nytt, lill
förbättring. — Äfv. Slipa 6m. — Om slipande,
n. 4. o. Omslipnin g, f. 2.
OMSLUTA, v. a. 3. I. (böjes som Sluta, v. a. 3.)
Tätt omgifva rundt omkring. O. någon med
sina armar. Hafvel o-ler allt land. — Syn.
Se Omgifva.
OMSLUTA, v. a. 1. II. Ånyo sluta, afslula,
göra nytt slut på. O. cn räkning.
OMSLÅ, v. a. 3. (böjes sorn Slå) Se Slå 6m.
OMSMERGLA, v. a. 4. Ånyo smergla. —
Äfv. Smergla 6m. — Omsmcrglande, n. 4.
o. Om sm er g ting, f. 2.
OMSMIDA, v. a. 2. Underkasta ny smidning,
förbättra eller förändra genom ny smidning. —
Äfv. Smida 6m. — Om smidning, f. 2.
OMSMÄLTA, v. a. 2. Smälta ånyo, på nytt.
— Äfv. Smälta om. — Omsmältande, n. 4.
o. O m s m äl In in g, f. 2.
OMSNÄRJA, v. a. 2. Rundt omkring snärja.
Spindeln o-jer en fluga. (Fig.) O. någon med
sina nät, lägga för honom så många snaror, att
han ej gcrna kan undgå dem. — Äfv. Snärja
öm. — Omsnärj ande, n. 4. o.
Omsnärj-ning, f. 2.
OMSNÖRA, v. a. 2. Snöra omkring. — Äfv.
Snöra 6m.
OMSORG, f. 3. 4) Den tankens
uppmärksamhet, som man egnar ål ulförandet,
verkställandet, genomdrifvandet af cn sak. Arbeta med
o. Delta arbete fordrar mycken o. Lemna
något ål ens o. Hafva o. om sin helsa. Bära
o. om någon, sörja för dess behof, dess lycka.
Kasta den o-en på mig, låt mig sörja för del.
— Syn. Vård, Försorg, Vårdnad, Omvårdnad. —
2) Pligten, uppdraget alt sörja för, vaka Öfver
något. Jag öfverlemnar ål er o-en om min
sons uppfostran. — Syn. Vård. — 3) (i plural)
Den uppmärksamhet, som man har för någon; de
tjenster, man bevisar honom. Egna någon sina
o-er. Slösa sina o-er på någon. — Syn.
Vårdnad, Omvårdnad. — 4) (mest i plur.) Bekymmer.
Eli lif, fullt af o-cr. Lefva utan o-er.
Onyttiga o-er. Verldsliga o-er.
OMSPELA, v. a. 4. Spela än cn gång. O.
cll musikstycke. — Äfv. Spela om. — Om
spelande, n. 4. o. Omspeln ing, f. 2.
OMSPINNA, v. a. 3. (böjes som Spinna) Spinna
omkring. (Fig.) O. någon med sina nät.
OMSPRINGA, v. a. 3. (böjes som Springa)
Upphinna och springa förbi. — Äfv. Springa 6m.
OMSPÄNNA, v. a. 2. 4) Spänna något
omkring en sak. 0. ett bälte kring lifvct. — 2)
Spänna på nytt. 0. hästar, förspänna dem på
annat eller bälirc sält. — Äfv. Spänna om.
OMSQVALLRA, v. a. 4. Sqvallra om. Brukas
någon gång i part. pass. En länge o-d sak.
OMSQVALPA, v. a. 4. Sätta i sqvalpande
rörelse och derigenom blanda. — Äfv. Sqvalpa
6m. — Om sqvalpande, n. 4. o.
Omsqvalp-ning, f. 2.
OMSTAMPA, v. a. 4. Stampa på nytt. —
Äfv. Stampa om. — O mslampnin g, f. 2.
OMSTJELPA, v. a. 2. Stjclpa omkull. —
Omsljelpande, n. 4. o. Omsljelpning,
f. 2.
OMSTOCKA, v. a. 4. 4) Förse med ny slock.
O. gevär. — 2) (orn hallar) Se Uppstocka. —
O m s t o c k n i n g, f. 2.
OMSTOPPÄ, v. a. 4. Sloppa på nytt. — Äfv.
Stoppa om. — Omsloppandc, n. 4. o.
Omst oppn i ng, f. 2.
OMSTRaLA, v. a. 4. Stråla omkring. En
helgongloria o-r henne.
OMSTUFVA, v. a. 4. Slufva ånyo. Jfr. Slufva.
— Äfv. Slufva 6m. — Omsluf vande, n. 4. o.
Omslufning, f. 2.
OMSTÅENDE, a. 4. På andra sidan stående.
OMSTÄLLA, v. a. 2. Ställa på annat sält.
OMSTÄMMA, v. a. 2. Stämma på nytt. —
Äfv. Stämma 6m. — Omslämmandc, n. 4. o.
O m s l ä m n i n g, f. 2.
OMSTÄMD, a. 2. Hvarå stämning blifvit
ut-lagcn. I rättegångsslil. 0-e mål.
OMSTÄMPLA, v. a. 4. Stämpla ånyo, gifva
ny stämpel. — Äfv. Stämpla om. —
Omslämp-ling. f. 2.
OMSTÄNDIGHET, f. 3. 4) Händelse,
förhållande eller sak, sorn står i något visst samband
med person eller sak, och derpå ulöfvar cll
märkbart inflytande. Redogöra för cn sak ända lill
minsta o-er. En kinkig o. En o. af vigt. Han
omtalle händelsen, ulan all gå in i o-crna.
Han blef ond för en ringa o. — 2) Orsak.
För vissa o-ers skull. — 3) (i plural) a)
Närvarande ställning, läge, förhållanden. Befinna sig
i svåra o-er. Hvad skulle ni göra i dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
